Är dopet nödvändigt?

G. Vandeman
Traktat Nr. 27
Dörrarna till den berömda Hall of the Crucifixion i Forest Lawn Memorial Park Cemetery, Glendale, California, med det stora konstverket av korsfästelsen, är öppna och de första besökarna går in. En del av dem har rest lång väg, för att se Jan Stykas mästerverk ”Korsfästelsen”. Andra är inte intresserade. De sitter där något rastlösa i det svagt belysta auditoriet. De ägnar obetydlig uppmärksamhet år föreläsarens tal om, vad de snart skall få se. Sedan går den stora ridån upp och man får se världens största målning, 59x14 meter.
Uppmärksamheten är riktad mot scenens centrum. Två kors har redan satts på plats. Det tredje ligger ännu på marken. Jesus står vid sidan om det, redo, orubblig i Sitt syfte. Hela mänsklighetens öde ligger i vågskålen – den sista stunden just innan Guds Son korsfästs, är det budskap målningen förmedlar.
Visningen är över. Men nu är besökarna stilla. Det är inte en enda av dem, som inte har förändrats av, vad de har fått se. Kärleken har fördjupats. Skepticismen har skakats. Beslut har fattats. Till och med en tavla av Kristi lidande förändrar en människa. Hon kan aldrig förstå det. Hon förstår aldrig, vad som hände på Golgata eller varför det hände. Hon kan aldrig bli densamme igen!
Jesus sade: ”Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.’” {Johannesevangeliet 12:32.} Skulle Han dö? De visste inte det! Men Du vet det. Du vet, vad som hände på Golgata. Du vet också nu, varför det hände.
Vi har studerat Guds Ord i en rad traktater i många timmar. Vi har tagit del av budskapet från Golgata. Vi har berörts av dess mening. Vi har sett, hur allt i Bibeln kretsar omkring den händelsen.
Vi vet nu, vad som gjorde Golgata nödvändigt. Vi har sett Frälsarens inställning till synden. Golgata har visat, hur mycket det kostade Gud och Hans Son, att bereda oss frälsning.
Du vill nu för alltid förbli hos Honom och förena Ditt liv med Kristi liv, som Du har lärt Dig att älska. Hur skall det gå till?
”Men den som är förenad med Herren är en ande med honom.” Första Korintierbrevet 6:17.

Ett med församlingen En sådan förening med Kristus är möjlig. ”Jesus blev ett med oss, för att vi skulle kunna bli ett med honom. Det är i kraft av denna förening som vi skall gå fram ur graven, inte bara som en uppenbarelse av Kristi makt utan därför att hans liv genom tron har blivit vårt liv.” E. G. White – The Desire of Ages, sidan 388/Vändpunkten, sidorna 383-384.
Hans liv kan bli vårt. Paulus säger: ”eftersom vi är lemmar av hans kropp. Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen.” Efésierbrevet 5:30-32, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.
Här skildras ett nära samband mellan Kristus och församlingen, mellan Kristus och den enskilde. Paulus säger, att vi skulle ”tillhör{a} en annan, honom som har uppstått från de döda”. Romarbrevet 7:4. Denna förmån erbjuds oss genom församlingen, ty församlingen är Kristi kropp. ”Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.” Efésierbrevet 1:22, 23, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.
Församlingen är Kristi kropp. Vill inte en kristen bli en del av denna kropp? En hand, som är avhuggen från kroppen, kan inte leva. Kan någon människa vänta sig, att leva ett andligt liv, om hon är skild från Kristi kropp? Kan någon människa vinna seger över synden, om hon inte är förenad med den källa som ger seger {dvs. Kristus}?
Församlingsgemenskap och medlemskap är inte en fråga om plikt, utan om förmån. Denna förmån grundlades och stadfästes av Jesus Själv. Matteusevangeliet 16:18, 19. Den, som älskar sin Herre, vill inte onödigtvis beröva sig församlingsgemenskap. Han vill inte utestänga sig från gudstjänstens gemenskap. David sade: ”Jag blev glad när man sade till mig: ’Vi skall gå till HERRENS hus.’” Psaltaren 122:1.
Jesus sade: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.” Matteusevangeliet 18:20. I Hebréerbrevet ges rådet: ”Låt oss inte överge våra egna sammankomster… detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.” Hebréerbrevet 10:25.

Hur skall vi vinna inträde i församlingen? ”Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus.” Galaterbrevet 3:27.
”I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp”. Första Korintierbrevet 12:13, kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.
Dopet är dörren till församlingen, dörren till Kristi kropp, dörren till en underbar erfarenhet, som kan bli Din och som Du inte får del av på något annat sätt.
Börjar Du nu att förstå, varför dopet är så väsentligt? Förstår Du nu, varför Jesus sade till Nikodemus i Johannesevangeliet 3:5: ”Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike”?
Men Du frågar: ”Kan jag inte hålla min tro och religion för mig själv? Måste jag offentligt vittna om min tro, genom att bli döpt? Jag blir ju inte bättre, om jag blir döpt?”
Avgörelsen, att följa Kristus, är inte tillräcklig. Ditt löfte till Honom är inte tillräckligt. Dopet inför andra är ett vittnesbörd om, att Du har valt Kristus som Din Herre. Detta är också dörren till ett nytt liv, som Du vill leva framför allt annat.
Dopet är en verklig erfarenhet i Ditt liv, som skriver in Ditt namn i livets bok och avtvår Dina synder. Skulle Du då inte bli bättre? Lyssna till Ananias’ ord till aposteln Paulus i Apostlagärningarna 22:16: ”Och nu, varför tvekar du? Stå upp och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla hans namn.”
Det är viktigt, att Du åkallar Herrens namn – Du måste göra det själv – ty då utförs reningshandlingen av Din Frälsare och Herre.
Vi går tillbaka till de dagar, då Johannes Döparen döpte i floden Jordan. Denne orädde profets förkunnelse hade åstadkommit en stor väckelse och folket kom i stort antal, för att låta döpa sig. Det var om detta Johannesdop, som Jesus vittnade, då Han talade med Nikodemus om natten. Så en dag kom det en ung främling till flodbädden. Föreställ Dig, hur Johannes måste ha känt det, då Guds Ande upplyste honom: ”Detta är Guds Son. Detta är Den, vars ankomst Du har förkunnat för folket.” En känsla av stor ovärdighet kom över Johannes. Kunde han, Johannes, döpa sin Herre, som inte behövde något dop? Men Jesus uppmanade honom, att döpa och han kunde inte vägra.
”När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. Och en röst från himlen sade: ’Denne är min Son, den älskade. I honom har jag min glädje.’” Matteusevangeliet 3:16, 17. Jämför Tredje Moseboken 14. Den spetälskes eller syndarens rening medelst blod och vatten – representerat av de två duvorna – är en vacker symbol på dopet och ”det reningens bad”, som den döpte genomgår till syndernas avtvagning och borttagandet av syndaskulden.
Och där, innan Jesus började Sin offentliga verksamhet, knäböjde Han vid flodstranden.
Herrens vägar är så helt olika människors. Guds Son hade sänts till världen. Men Himmelen valde inte ett rikemanshem. Ingen översvallande omvårdnad väntade Hans ankomst i form av läkare och sköterskor. I stället blev Han född i en krubba, som stod i en fattig by. Och då Han presenterades inför människorna som Guds Son, av Johannes och Fadern Själv, var det inte i purpurröda mantlar till kungligt uppbåd, utan på stranden av den leriga Jordan.
Ändå finner vi i dag, att män och kvinnor alltid ser på sitt bästa och det bekvämaste. Dop genom nedsänkning – sättet för Jesu dop – betraktas som opraktiskt. Det tilltalar inte den moderna människan och hennes stolthet. Det är alltför förödmjukande. Det måste finnas någon annan utväg, än att följa Jesu befallning och exempel. Lyssna till orden från kardinal James Gibbon i ”Faith of Our Fathers”, sidan 266.
”Under flera århundraden efter kristendomens grundläggande utfördes dop genom nedsänkning; men nu sedan det tolfte (12) århundradet utförs dopseden, genom att stänka vatten på barnet, vilket kvarstått i den Katolska Kyrkan, emedan detta sätt medför mindre praktisk olägenhet, än dop genom nedsänkning. Kyrkan utövar sin handlingsfrihet, genom att införa det mest lämpliga sättet, enligt omständigheter, plats och tid.” (76:e upplagan.)
Så är det i dag. Prästen stänker eller häller med handen litet vatten över dopkandidatens huvud och kallar detta för dop. Varför valde Johannes en plats, ”där fanns det gott om vatten”? Johannesevangeliet 3:23. Varför behövde han alls döpa i Jordan, om några droppar på huvudet var tillräckligt? Varför behövde Jesus gå ned i vattnet och ”steg han genast upp ur vattnet”? Filippus och hovmannen ”steg ner i vattnet”. Varför måste de göra så? Matteusevangeliet 3:16; Apostlagärningarna 8:38. Det grekiska ordet för dop i vår Bibel betyder nedsänka, doppa i vattnet, doppa under vatten. Det betyder, att sänka något helt under vatten. Bibeln framställer dopet som ett förbund mellan två parter – liksom äktenskapet – där båda vet, vad de gör och förstår innebörden av föreningen. Den, som ingår förbund med Gud eller någon annan, skall veta, att Han finns till.
Döpta till Kristus ”Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden.” Romarbrevet 6:3-6.
Betrakta en dopkandidat, när han går ned i vattnet, för att följa sin Herre på Hans väg. Det är en fullständig åminnelse av Jesu död, begravning och uppståndelse. Se, personen som står i vattnet och bereder sig för dopet, åkallar Herrens namn till syndernas förlåtelse och nedsänks under vattnet. Detta är symbolen för det gamla livets avslutning. När han stiger upp ur vattnet, representeras uppståndelsen till ett nytt liv med Jesus Kristus. Kolosserbrevet 2:12.
Ett litet, oskyldigt barn, som inte har syndat, som inte vet, vad synd är, som inte känner Guds lag, har inte behov av död ifrån synd och begravning av det gamla livet. Vi läser i Markusevangeliet 16:16: ”Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.” Gud vill välsigna de små barnen. Först när barnet blir tillräckligt gammalt, för att tro och erkänna sitt behov av frälsning, får dopet sitt verkliga värde.
Jesus började Sin offentliga verksamhet med dop och Han avslutade den tre år senare, genom att ge Sina lärjungar i uppdrag, att undervisa och döpa dem, som ville tro på Honom. Matteusevangeliet 28:19, 20.
Du har sett Honom som den lidande Frälsaren, som dog på korset, för att försona Din synd. Du har sett Honom som härlighetens Konung, som skall komma igen med en stor härskara, för att ta de Sina hem till Sig.
Vad skall Du göra med Jesus? Vill Du ära Honom som Din Skapare? Blir Du en av dem, som kommer att följa med Honom till Hans rike? Skall Du stå med Honom vid livets träd, där synd, sorg, lidande och död aldrig kan nå Dig igen?