|
|
tillbaka
Vem har flyttat Guds vägmärken?
G. Vandeman
Traktat Nr. 15
Håller Du på, att planera Din semester? Du kanske tänker åka till en naturskön plats? Eventuellt till Nordingrå Sockens natursköna berg, dalar och Östersjökust? Låt oss anta, att Du bestämmer Dig för Nordingrå. Du kör kustvägen norrut ända upp till Härnösand. Sedan måste Du noga se på alla skyltar. Snart kommer Du till en skylt, som visar vägen till Nordingrå. Du viker av in på vägen mot Kramfors och inte ut till kusten, dit Du skulle. Men Du följde ju vägskylten!
Du förstår kanske inte, vad som har hänt, men Du vänder naturligtvis om och kör tillbaka. Du tar reda på anledningen till, varför Du har kört fel. Kanske Du har läst fel på skylten, eller kanske har någon vridit på den?
Om vi behöver tillförlitliga vägmärken, för att komma till Nordingrå, behöver vi också säkra, tillförlitliga vägmärken till Himmelen. Gud har gett oss sådana vägmärken – tio stycken – nämligen Guds Tio Bud. Är det möjligt, att någon kan ha ändrat på något av dem? Har någon verkligen ändrat något i den lag, som är så helig, att inte ens Gud Själv skulle ändra den?
Låt oss se, vad som har skett och lägga märke till, vad som har utspelats tidigare. Det började, då en högt uppsatt ängel i en fullkomlig Himmel anklagade Gud för, att vara tyrann – maktfullkomlig, egenmäktig, självisk, utan kärlek eller välvilja. Vilken anklagelse mot Honom, som var villig, att göra allt för Sina barn!
Men anklagelsen hade framförts. Och Gud tillät anklagaren, att ställa Honom inför universums domstol. Adam och Eva förleddes till synd. Djävulen jublade. Men omedelbart kungjordes frälsningsplanen. Jesus skulle betala det pris, som synden krävde. Men detta var inte allt. Han skulle i Sitt liv uppenbara Guds karaktär inför hela universum, som svar på Djävulens anklagelser.
Under seklernas lopp har många människor förnekat Gud, medan andra har erkänt Honom. Hanok och Mose var Gud trogna och det var också Job, Elia, Daniel och många andra. Då Kristus gav Sitt liv på Golgata, led Satan sitt definitiva nederlag. Kärleken hade besegrat ondskan. Satan vredgades, men kunde inte förhindra, att Jesus uppstod som segrare över synd, Djävul och död. Men än ville Satan inte ge upp kampen.
Kristus kom ut ur graven på Söndag morgon – på den dag, då hedningarna tillbad solen. Nu skulle Djävulen ta denna hedniska helgdag, på vilken han hade hoppats, att få fira sin seger och fira den i stället för den riktiga vilodagen, som Gud hade gett befallning om. Han skulle säga människorna, att det vore något verkligt vackert, att hålla denna dag som en helig dag till minne av uppståndelsen. De kristna skulle sjunga sina sånger om Golgata och om den uppståndne Frälsaren på solens dag. Så skulle de glömma den dag, som Gud hade befallt dem, att hålla helig. Och då man frågade dem, varför de gjorde det, skulle de svara, att efter Golgata måste man hedra uppståndelsen. På så sätt passar t.o.m. korset och den tomma graven in i den oförvägna planen.
Djävulen har ändrat på {förfalskat} Guds bud. Korset och den tomma graven står i centrum för hans förkunnelse.
Gud har inte ändrat Sin lag
Vi vet, att Gud inte har ändrat Sin lag. ”Jag skall inte bryta mitt förbund, vad mina läppar har talat skall jag inte ändra.” Psaltaren 89:35. Jesus förändrade den inte. Han sade: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda.” Matteusevangeliet 5:17.
En del människor tror, att ”fullborda” betyder att ”avskaffa”. Men säg mig en sak. Du kör bil, eller hur? Följde Du inte trafiklagarna i dag? Betyder det, att det i morgon inte finns några trafiklagar, som Du behöver följa? Mer behöver jag inte säga.
Golgatas kors gör varje del av Guds lag heligare och dyrbarare, än förut. En verklig kristen kan inte göra mindre, än att försvara denna lag och ära den, och om så skulle fordras, liksom Jesus, ge sitt liv hellre, än att överträda den.
Apostlarna förändrade inte lagen. Läs Apostlagärningarna 17:2; 18:1-4. De ägde ju inte heller någon befogenhet, att göra det. Nej, det finns bara ett sätt, varigenom Gud Själv skulle kunna ändra Sabbaten. Låt mig förklara.
Sabbaten är ett minne av skapelsen. Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. Detta gjorde den sjunde dagen till Sabbat, vilodag. Det finns endast ett sätt för Gud, att ändra Sabbaten och det vore, att skapa världen på nytt och då vila på en annan dag.
Laglöshetens hemlighet
Gud hade ingenting att göra med Sabbatens förändring {förfalskning}. Men Han visste, att man skulle förändra {förfalska} den. Han blev alls inte förvånad. Redan på Paulus’ tid höll planen på, att ta form. Läs Andra Tessalonikerbrevet 2:2-7. Lägg märke till följande ord: ”Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud… Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam.”
Känner Du till någon religiös makt, som motsvarar denna beskrivning – någon, som sitter i Guds tempel och utger sig för, att vara Gud? Vet Du någon makt, som tar emot tillbedjan, och som gör anspråk på en rättighet, som tillhör Gud allena – rätten, att förlåta synder?
Lyssna till följande uttalande i en av den romerska kyrkans officiella skrifter: ”Prästen intar själve Frälsarens ställning, när han genom att säga: ’Ego te absolvo’ (Jag löser Dig) fritar från synd… Att förlåta en enda synd kräver Guds allmakt.” – Alphonso de Liguori i Dignity and Duty of the Priest, sidan 34.
Och vidare i ett citat på sidan 36 i denna bok för prästerskapets undervisning läser vi: ”Innocentius III har skrivit: ’Det är visserligen inte för mycket att säga, med tanke på prästernas sublima ärende, att de är lika många gudar.’”
Påve Pius X lär ha påstått, att påven inte endast är Jesu Kristi representant på jorden, utan att han i stället är Jesus Kristus under köttets förklädnad.
Profeten Daniel förutsade samma makt i sjunde kapitlet. I vers 25 läser vi: ”Denne skall tala mot den Högste och ansätta den Högstes heliga. Han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar, och de skall ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid.”
Enligt den 24. versen, gäller detta en makt, som skulle ””slå ner tre kungar”. Historien berättar, hur kyrkan medan hon befäste sin ställning i politiskt avseende, slog ned tre av de tio riken, i vilka Romarriket hade uppdelats. Hon skulle också ”ansätta den Högstes heliga”. Detta gjorde Medeltidens kyrka under mer, än ett tusen år. Denna tid av religionsförföljelse omtalas även i Uppenbarelseboken 12:6, 14; 13:5. Du kommer kanske ihåg, att vi talade om denna 1 200-årsprofetia i förbindelse med vårt studium om tecknen på Kristi återkomst.
Denna religiösa makt, säger profeten, skulle också ”sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar”. Det är tydligt, att gudomlig lag avses, ty mänsklig lag kan utan vidare förändras av dem, som har makten, och skulle knappast bli föremål för den gudomliga profetians utsagor. Här har profeten satt fingret på den makt, som skulle ändra {förfalska} Guds lag.
Mina vänner, jag vill att Ni skall förstå, att det inte är vår önskan, att göra utfall mot andras tro. I varje samfund finns det goda, uppriktiga människor, med vilka vi väntar, att ha gemenskap i Guds rike. Men när Gud i Sitt Ord utpekar en religiös organisation, som skulle söka, att förändra Guds lag, är det då inte nödvändigt att vi påvisar, vem det är?
En självbekännelse
Här har vi nu en makt, som bekänner, ja, till och med berömmer sig av, att vara ansvarig för Sabbatens förändring {förfalskning}:
”Fråga: – Vilken dag är Sabbatsdagen?
Svar: – Lördagen är Sabbatsdagen.
Fråga: – Varför firar vi Söndagen i stället för Lördagen?
Svar: – Vi firar Söndagen i stället för Lördagen, emedan den Katolska Kyrkan på Kyrkomötet i Laodicea (336 e.Kr.) överförde högtidligheten från Lördag till Söndag.” – Pastor Peter Geirmann, C.S.S.R., i Convert’s Catechism of Catholic Doctrine, andra upplagan, sidan 50.
”Fråga: – Har Du något annat sätt att bevisa, att kyrkan har makt, att förordna påbjudna högtider?
Svar: – Ägde hon inte denna makt, kunde hon inte ha gjort det, som alla moderna religiösa kännare är eniga med henne om – hon kunde inte med firandet av Söndagen, den första dagen i veckan, ha ersatt firandet av Lördagen, den sjunde dagen, en förändring för vilken det inte finns någon auktoritet i Skriften.” – Pastor Stephen Keenan i A Doctrinal Catechism, sidan 174.
”Fråga: – Hur bevisar Du, att kyrkan har makt att påbjuda högtider och helgdagar?
Svar: – Genom själva handlingen, att förändra Sabbaten till Söndag, vilket protestanterna erkänner. Därför motsäger de troskyldigt sig själva, genom att strängt helighålla Söndagen, men inte andra högtider, som har anbefallts av samma kyrka.” – Pastor Henry Tuberville, D.D., i An Abridgment of the Christian Doctrine, sidan 58.
Protestanternas bryderi
”– Bringar inte detta protestanterna i förlägenhet? De förkastar traditionen och godkänner endast Bibeln. Likväl firar de Söndagen vecka efter vecka, när det enda bud som finns för ett sådant helgfirande inte kommer från Bibeln, utan från den romerska kyrkan. Varför gör man så?
– I alla sina officiella läroböcker gör protestanterna anspråk på, att deras religion är grundad på Bibeln och Bibeln allena, och de förkastar traditionen och erkänner den inte till en enda del som rättesnöre för sin tro…
– Det finns inte något ställe i Nya Testamentet, där det uttryckligen sägs, att Kristus förändrade gudstjänstdagen från Lördag till Söndag. Likväl håller alla protestanter, utom sjundedags-adventisterna, Söndagen. Den Katolska Kyrkan, i det att den går tillbaka till apostlarna, har genomfört förändringen, emedan det var nödvändigt att understryka, att Gamla Testamentets tid var förbi, och vidare att vår gudomlige Frälsare valde Söndagen för Sin uppståndelse och för att sända den Helige Ande över församlingen såsom dess andliga liv. Protestanterna följer traditionen, när de håller Söndagen.” – Our Sunday Visitor (katolsk tidning) för den 11. 6., 1950.
Jag tror, att Du skulle sätta värde på ytterligare ett uttalande angående denna betydelsefulla förändring {förfalskning}. Boken The Catholic Encyclopedia (Det Katolska Uppslagsverket) kan vi utan tvekan acceptera som katolsk auktoritet. Där läser vi:
”Sedan kyrkan hade förändrat vilodagen från den judiska Sabbaten, den sjunde dagen i veckan, till den första dagen, har hon dessutom tillämpat det tredje budet på Söndagen såsom den dag, som skall helighållas såsom Herrens dag.” – Band 4, sidan 153.
Är inte detta, att göra otillbörliga förändringar i Guds lag? Kan det finnas något tvivel om, vem som förändrade {förfalskade} Sabbaten?
Men hur kunde då så många människor bli förvirrade på den här punkten?
Inte ens den romerska kyrkan, med allt sitt inflytande, kunde åstadkomma en förändring i folkets sabbatsfirande vanor över en natt, eller med ett enda påbud. Så här gick det till.
Apostlarna hade dött. Församlingen var ny. De kristna verkade, för att öka i antal och popularitet. De såg på hedningarna omkring sig såsom blivande kristna. Man började resonera som så, att om några av de hedniska sedvänjorna infördes i församlingen, skulle hedningarna lättare kunna vinnas. Hedningarna kom in i kyrkan i stort antal, till dess att kyrkan blev mera hednisk, än kristen. Och de kände sig hemma, ty kyrkan hade godtagit bikten, mässan, böner för de döda och tillbedjan av helgonen – egentligen de hedniska gudarna, men nu med kristna namn – samt mycket annat.
Sedan kom gudstjänst på Söndagen. Söndagen var inte en vilodag från början, utan helgdag. Under två hundra år firades båda dagarna – Lördagen såsom Sabbat, vilodag, och Söndagen som helg- och festdag. Så betonade man Söndagen mer och mer, och Sabbaten firades mindre och mindre som vilodag. Det var frestande för de kristna, att inte tala så mycket om sitt Sabbatsfirande, ty det fick dem i hedningarnas ögon, att likna judarna. Och att likna judarna var inte gynnsamt för de kristna på den tiden.
Låt oss även komma ihåg, att det på den tiden inte fanns några tryckta Biblar. De Heliga Skrifterna var inte tillgängliga för alla, som nu. Folket var till stor del beroende av sina andliga ledare i fråga om kunskap i Bibeln. Därför kunde kyrkan lätt ändra {förfalska} vilodagen, utan att någon direkt protesterade.
Sedan följde den Mörka Tidsåldern – långa århundraden, då sanningen undanhölls människorna, släkte efter släkte. Ytterst få kände till sanningen, så som den hade förkunnats av apostlarna. Genom Reformationen blev emellertid sanningar, som länge hade varit gömda, återupptäckta, den ena efter den andra. Sabbaten är en av dessa sanningar, som först nu kommer till tusendens uppmärksamhet, vilka aldrig har haft en aning om, att det rådde någon förvirring i fråga om, vilken dag, som var vilodag.
I dag vet vi, hur det har gått till. Det är inte alls underligt, att kristenheten i dag är förvirrad, när så många århundraden har förflutit, sedan Kristi och apostlarnas undervisning var känd och praktiserades i sin ursprungliga, obesmittade form.
Det är ett faktum, att de allmänt erkända historiska standardverk, som framställer detaljerna i det jag har sagt, skulle fylla en tvåtons lastbil.
Nu vet jag, att Du har en fråga på hjärtat. Många har ställt den. Hur går det med mormor och far och mor? Hur går det med de fromma människor, som levde och dog, utan att någonsin få veta, att de firade fel dag? Kommer de att bli frälsta, såvida inte något annat utestänger dem från Himmelen? Inte en enda människa går förlorad på grund av sanningar hon aldrig har vetat om. Läs Jakobsbrevet 4:17.
Det är inte deras frälsning, som har gått före oss, som behöver vålla oss bekymmer. Frågan är inte, vad de gjorde med sanningar, som de inte kände till. Frågan är, vad vi gör med sanning som vi har fått del av. Skulle Jesus kunna be för oss, som Han bad för dem, som stod vid korset: ”’Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.’” {Lukasevangeliet 23:34.} I dag vet vi. Vi vet tillräckligt, för att kunna fatta ett beslut.
Är vi villiga, att acceptera Bibeln, eller skall vi hålla oss till traditionen? Är vi villiga, att följa Guds eller människors bud? Vems tjänare vill vi vara?
”Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Romarbrevet 6:16.
Det gäller i dag det samma, som den ödesmättade dagen, då Elia stod på berget Karmel. Elia uppmanade folket, att välja mellan Skaparen och solguden Baal. I dag uppmanar Herren oss, att välja mellan Skaparens dag och solens dag. Är vi villiga, att säga: ”Herre, jag ställer mig på Din sida?”
Det kan inte bli något annat val, när vi förstår, vad saken gäller – inget annat val, när vi betraktar korset, på vilket vår Frälsare dog.
Kom ihåg, min vän: Gud skall inte endast hjälpa Dig, att fatta detta beslut. Han skall också hjälpa Dig, att hålla det.
|
|