Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 6: Vägen jämnas för Anti-Krist

___________________________________________________________________________

Under denna föreläsning skall vi nudda vid Anti-Krist, vars framträdande Bibeln varnat för. Dessutom kommer vi att ta ett stort steg mot en fullständigare förståelse av profetior i allmänhet. På så få som tre föreläsningar har vi studerat Danielsboken 2 och 3, liksom delar av Uppenbarelseboken 12 och 13. Vi skall mestadels använda oss av Uppenbarelseboken, men som vi påpekade vid vårt första möte, är Uppenbarelseboken obegriplig med mindre man först studerar Danielsboken. Anledningen är att många av symbolerna i Uppenbarelseboken förklaras i Danielsboken. Johannes Uppenbararen upprepade inte allt, som Gud redan visat genom Daniel, i stället byggde han vidare på dennes bok. För att förstå Uppenbarelsebokens läropunkter om Anti-Krist, måste vi börja i Danielsboken. Därmed finner vi bakgrunden till förutskickelserna i Uppenbarelseboken.

En av hörnstenarna inom uttydningen av profetior är, att profetior bygger på och fördjupar sig själva. Ofta kommer Gud med en ny profetia, som täcker in precis samma historia som den föregående, men Han tar med flera detaljer. Det är som med matematiken i olika klasser i skolan – samma sak behandlas, men i varje årskurs fördjupar man sig litet mera. Likadant är det med Bibelns profetior. Först tecknar Gud den allmänna bilden i en förutsägelse, sedan tar han upp samma historia och tillhandahåller flera enskildheter i en senare profetia. Med mindre vi först begriper den allmänna bilden, kommer vi inte att rätt förstå de detaljer, som Gud senare ger. På samma sätt förhåller det sig ju med en elev i första klass – han skulle svårligen klara av fyrans matte, förrän han gått årskurs ett till tre.

Orsaken till att många nuförtiden finner det omöjligt att förstå profetior, är att de är ovilliga att börja från början. Detta är skälet till de många fantasifulla tolkningarna av vem Anti-Krist är – åtskilliga Bibelgranskare känner inte till bakgrunden i Daniel, innan de ger sig i kast med Uppenbarelseboken. Detta är en omöjlig uppgift även för de visaste av de vise.

Gud har en avsikt med de här profetiorna i Bibeln, och Djävulen har ett skäl till att vi inte skall förstå dem. I Jesu tid tog de, som rätt förstod profetiorna, emot Honom som Messias. De med fel uppfattning förkastade Honom. De med rätt profetisk insikt i dag kommer att undgå den yttersta tidens villfarelser. De, däremot, med fel profetisk uppfattning kommer att snärjas av dem.

Sammanfattning av Danielsboken 2

I Danielsboken 2 tecknade Gud världens allmänna historia från Nebukadnessars dagar till tidens slut, när Gud tänker upprätta Sitt rike. Gud förutsade att Babylon skulle komma att erövras av ett andra, mindre uppburet rike. Detta skulle, i sin tur, störtas av ett tredje rike, vars territorium skulle vara ändå större; och det riket skulle intas av ett fjärde rike, som skulle vara ändå starkare – starkt som järn. Det fjärde riket skulle inte intas av en ensam makt, utan delas upp i flera olika länder, och dessa splittrade makter skulle aldrig förenas igen.

De fyra rikena var Babylon, Medien-Persien, Grekland och Rom. Profetian besannades: Rom störtades inte av en ensam makt, utan splittrades i olika inbördes stridiga enheter. Under Medeltiden var Europa känt som det ”Heliga Romerska Riket”, och man erkände faktumet att man var bitar av det gamla Romarriket. Men de var splittrade, och på 1 500 år har ingen av Europas skickligaste generaler, trots all sin makt, kunnat rå på de fem bibliska orden: ”de skall inte hålla samman” (Danielsboken 2:43).

Det hette vidare i profetian, att i dessa splittrade makters dagar skulle himmelens Gud upprätta ett rike, som skulle uppfylla hela Jorden och aldrig gå under.

Danielsboken 7 och Anti-Krist

I Danielsboken 7 finner vi precis samma berättelse som i Danielsboken 2, men med ytterligare detaljer. En av de nya enskildheter, som Gud skänker, handlar om Anti-Krist, eller, som vissa menar, det antikristna system, som skulle uppstå. Denna profetia förutsäger på nytt uppkomsten av de fyra världsmakterna. Sedan förutskickar den Anti-Krists kommelse och ger oss vissa detaljer, varigenom denne person eller detta system går att identifiera. Den här gången hade Gud inte att skaffa med en hednisk, avgudsdyrkande kung, utan en sann Herrens profet. Alltså använde Han inte denna gång en avgudabild, utan vilddjur för att symbolisera de fyra på varandra följande rikena. Gud brukar använda ett vilddjur i profetior för att avbilda ett land eller ett rike. I dag använder många fortfarande vilddjur eller fåglar för att teckna olika länder. Vi tänker på björnen – den föreställer Ryssland, och örnen står för Förenta Staterna.

Danielsboken 7:1 ”I den babyloniske kungen Belsassars första regeringsår hade Daniel en dröm och såg en syn när han låg på sin bädd. Sedan skrev han ner drömmen och meddelade huvudinnehållet av den. 2 Daniel sade: Jag hade en syn om natten och såg hur himlens fyra vindar stormade fram mot det stora havet. 3 Och fyra stora djur steg upp ur havet, det ena inte likt det andra.”

I Danielsboken 2 förekommer det fyra metaller, den ena inte lik den andra. Här har vi så fyra djur, det ena inte likt det andra. Vad står de fyra väldiga djuren för?

Danielsboken 7:17 ”’De fyra stora djuren betyder att fyra kungar skall uppstå på jorden.”

Här framträder en annan grundregel vi måste känna till, för att förstå profetior. Orden ”kung” och ”riken” betyder samma sak i profetiorna. Kungen symboliserade kungadömet, riket. Lägg märke till, vad som sägs om det fjärde djuret, som också var det fjärde riket:

Danielsboken 7:23 ”Då svarade han: ’Det fjärde djuret betyder att ett fjärde rike skall uppstå på jorden, ett som är olikt alla de andra rikena. Det skall uppsluka hela jorden och trampa ner och krossa den.”

Detta rike stämmer exakt överens med det fjärde riket av järn i Danielsboken 2, men låt oss gå åter till början. Vi skall inte lägga ned så mycken tid på de fyra djuren, ty vi har redan delvis behandlat deras historia och den historien har uppfyllts. Vi skall ta oss till dagens historia, som är huvudämne för denna profetia.

Först betraktar vi dessa djurs ursprung. Det står i vers 2 och 3, att de kom från ett stormigt hav, som himlens fyra vindar rörde upp. Vi har inte tid med att undersöka varje sinnebild i profetian, utan nu söker vi efter den bibliska tolkningen av vissa av de viktigare symbolerna.

Hav (eller Vatten) står för Civilisationer och Folkslag

Uppenbarelseboken 17:15 ”Och han sade till mig: ’Vattnen som du såg, där skökan tronar, de är folk och människomassor och folkslag och språk.”

I motsats till Canada och Förenta Staterna, uppstod dessa riken ur andra, redan befintliga kungadömen och civilisationer. Nya kungar och makter framträdde och tog över länder och folk och riken, varvid innevånarna ofta blev deras gisslan. Lägg märke till en annan sinnebild, som nyttjas här:

Vind är lika med Krig och Ödeläggelse

Jeremia 51:1 ”Så säger HERREN: Se, jag skall uppväcka en ödeläggande vind mot Babel och mot Leb-Kamajs invånare” {King James Version}.

Alla de här djuren kom upp ur ett stormigt hav. Flertalet riken i denna värld har uppstått genom att erövra tidigare civilisationer och folk. Även om Amerika genomgick ett revolutionskrig, uppstod det huvudsakligen genom invandring och landförvärv. Detta är unikt i vår världs historia. Bilden tecknar en stormig bild av världshistorien, där land slukar land genom väpnad erövring och blodspillan. De fyra djuren i fråga, som kom upp ur det stormande havet, var rasande, köttätande vilddjur, som levde genom att döda och äta upp andra djur. I profetian ser vi inga får, kor eller hästar; utan lejon, björnar och leoparder. Ett studium av forntidens historia visar, att de här länderna verkligen livnärde sig på att vandalisera andra länder och civilisationer. Vi ser på det första:

Babylon: 606-539 f.Kr.

Danielsboken 7:4 ”Det första liknade ett lejon, men det hade vingar som en örn. Medan jag ännu betraktade det, rycktes vingarna av djuret och det restes upp från jorden så att det stod på två fötter som en människa, och det fick ett mänskligt hjärta.”

Liksom guld var en passande sinnebild för den gyllene staden Babylon, är också lejonet det. Förutom att dess avbildning prydde kungapalatsets väggar, var dess väsen likadant som landets. Hör, hur profeten Jeremia beskriver denna makt, som skulle ödelägga Jerusalem:

Jeremia 4:7 ”Ett lejon kommer fram ur sitt snår, en folkfördärvare bryter upp. Han går ut ur sin boning för att göra ditt land till en ödemark. Då läggs dina städer i ruiner, så att ingen kan bo där.”

Lejonet beskrivs som ägande två vingar. Enligt Habackuk 1:6-8, står vingar för snabbhet och smidighet i strid. Under tidens gång förlorade dock Babylon sin djärvhet och rörlighet i krig. Vingarna rycktes av och det fick ett mänskligt hjärta. Djuret följs av en björn, en bild på Medien-Persien, som betvang Babylon.

Medien-Persien: 539-331 f.Kr.

Danielsboken 7:5: ”Sedan fick jag se ännu ett djur, det andra i ordningen. Det liknade en björn, och det reste sig på sin ena sida, och i gapet hade det tre revben mellan tänderna. Det fick befallningen: Stå upp och sluka mycket kött.”

I likhet med Babylon, spelade även Medien-Persien en ledande roll i Guds folks historia. Tre medo-persiska kungar gav befallning om Jerusalems återuppbyggning. Esters bok handlar om en judisk kvinna, som blev hustru till en persisk kung. Liksom en björn, var inte Medien-Persien direkt blixtsnabbt, men besatt rå styrka. Observera, att björnen reste sig på sin ena sida. Det innebär, att den persiska delen av kungadömet skulle bli förhärskande. I gapet hade björnen tre revben, symboliserande seger över Lydien, Egypten och Babylon. Därpå följde leoparden, som var Grekland.

Grekland: 331-168 f.Kr.

Danielsboken 7:6 ”Därefter fick jag se ett annat djur som liknade en leopard, men på sidorna hade det fyra fågelvingar. Djuret hade fyra huvuden, och det fick stor makt.”

Jämför man en leopard med en björn, hade Grekland ej heller på långt när Medien-Persiens fysiska styrka. I slaget vid Arbela, där Alexander den Store besegrade Darius och hans persiska här, bestod den persiska hären av en million tungt beväpnade stridsmän. Grekerna var blott 50 000 till antalet. Grekerna var snabba och sluga likt en leopard. Djuret framställs med fyra vingar på ryggen. Det har troligen aldrig funnits en general, som svept fram hastigare under strid, än Alexander den Store. På tio år erövrade han det mesta av den då kända, bebodda världen; från Grekland till Indien och ned till Egypten.

Ni lade väl märke till, att djuret hade fyra huvuden? Under återtåget från sin sista erövring, dog Alexander efter en spritorgie i staden Babylon, 33 år gammal. På sin dödsbädd delade han upp riket mellan sina generaler. Han avsåg att de skulle hålla ihop staten, tills det barn hans fru då väntade hade blivit vuxet nog att leda riket. Men väl generalerna fått makten, gav de aldrig upp sina respektive landområden. Till en början var det fem territorier, men ett sattes snart nog ur spel, varvid fyra olika högsta ledningar återstod. Varje general, eller kung, betraktade sitt territorium som en del av det grekiska riket, men styrde det själv. Därför avbildades leoparden med fyra huvuden.

Även efter Greklands fall, genomsyrade landets inflytande världen. På Jesu tid var grekiska litteraturens världsspråk, och grekisk filosofi bar upp skolundervisningen. Hela Nya Testamentet skrevs på grekiska.

Rom: 168 f.Kr.-476 e.Kr.

Danielsboken 7:7 ”Sedan fick jag i min syn om natten se ett fjärde djur, mycket förskräckligt, fruktansvärt och starkt. Det hade stora tänder av järn, det uppslukade och krossade, och det som blev kvar trampade det under fötterna. Det var olikt alla de tidigare djuren och hade tio horn.”

Av alla världsriken, var Rom starkast, grymmast och mest seglivat. Då man inte krigade, förnöjde sig romarna med att titta på gladiatorer, som dödade varandra i amfiteatrarna. Frånsett på slagfältet, förlorade få av Guds folk livet på grund av religiös förföljelse under Babylons, Medien-Persiens och Greklands välden, men Rom menade sig behöva styra över människors tro. Det beräknas att drygt 500 000 kristna blev martyrer i Romarriket därför att de vägrade att tillbedja kejsaren eller delta i hedniska riter. Alla Jesu lärjungar led martyrdöden genom romarna förutom Johannes, och han förvisades till den öde ön Patmos. Både Paulus och Petrus halshöggs eller korsfästes i Rom på kejsarens befallning. Nero lyste upp sina trädgårdar på kvällarna genom att låta smörja in kristna i vax, binda fast dem vid stolpar längs gångarna och tända eld på dem. Det var i Rom, som kristna kastades för lejon, bara för skojs skull. Aldrig har det förekommit en makt så berövad allt medlidande som Rom. Man dödade helt enkelt för att det var skojigt. Och man hatade kristendomen.

Det var i Rom, som man först riktigt förfinade metoder för tortyr. Man nöjde sig inte med att bara döda personen; man ville plåga sitt offer. På så sätt kom man på korsfästelsen. Korset var ett pinoredskap byggt för att låta personen lida i flera dagar. Samtidigt utsattes vederbörande för de omkringståendes spott och spe, innan döden kom som en skön befriare. Detta var sättet man torterade Jesus på. Du kanske minns, att Jesus dog efter bara sex timmar på korset. Pilatus trodde knappt sina öron, då han underrättades om detta. Jesus dog av brustet hjärta. Du minns nog, att även andra pinometoder användes mot Jesus. Han piskades, tills blodet rann från öppna sår på ryggen. Törnekronan sattes på hans huvud och pressades in i pannan.

Tortyr hörde till vardagen i Rom. Man styrde genom fruktan och skrämsel. Anmälare belönades genom att de erhöll den anmäldes tillgångar och hustru. Om en person eftertraktade någon annans tillhörigheter, eller fru, eller bådadera, fann man alltid något negativt att rapportera, och fick den belöning man fikade efter. Det enda brott personen behövde begå, var att strunta i en kejserlig förordning eller tala illa om Romarrikets myndigheter. Frihet var ett okänt begrepp i Rom. Och genom denna diktatoriska regering, som styrde världen i dryga tre århundraden, jämnades vägen för Anti-Krist.