tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 47: Jordens sista Släkte

___________________________________________________________________________

I Matteusevangeliet 24 sade Jesus så här, sedan Han påtalat ett antal tecken förebådande Hans återkomst:

Matteusevangeliet 24:34 ”Amen säger jag er: Detta släkte skall inte dö, förrän allt detta händer.”

Den här versen har förbryllat Bibelutläggare i århundraden: ”Amen säger jag er: Detta släkte skall inte dö, förrän allt detta händer.” Vad var det för händelser, som Jesus sade skulle ske före det sista släktets död?

Matteusevangeliet 24:29 ”Strax efter de dagarnas nöd skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. 30 Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk skall jämra sig, när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet. 31 Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.”

Sammanhanget i Matteusevangeliet 24

I början på Matteusevangeliet 24 påpekade lärjungarna för Jesus det härliga hos templet i Jerusalem. Hans svar löd som följer:

Matteusevangeliet 24:2 ”Men han sade till dem: ’Ni ser allt detta. Amen säger jag er: Här skall inte lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner.’”

Lärjungarna klamrade sig fortfarande fast vid sitt politisk-religiösa hopp om ett judiskt rike i denna värld. Därför förmodade de, att Jesus menade världens slut – de hoppades, att Jerusalem och templet skulle bestå till dess. Som bekant gjorde de inte det, ty det gamla Jerusalem förstördes tillsammans med sitt tempel av de romerska arméerna under Titus år 70 e.Kr. Det var denna händelse, som Jesus åsyftade. Sedan ställde lärjungarna en fråga, som innefattade mycket mera, än bara Jerusalems förstöring.

Matteusevangeliet 24:3 ”När Jesus sedan satt på Oljeberget och lärjungarna var ensamma med honom, gick de fram till honom och sade: ’Säg oss: När skall detta ske, och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?’”

Lärjungarna trodde, att Jerusalems förstöring måste ha med världens slut och Jesu återkomst att göra. Därför frågade de, när allt detta skulle ske. Jesus insåg deras svaghet. Alltså krossade Han inte där och då deras hopp om ett jordiskt rike. Inom några få dagar skulle Han hänga på ett kors och det skulle vara en tillräckligt hård prövning av deras tro för tillfället. Så utan att gå in i detalj på deras missuppfattningar, besvarade Jesus båda frågor. Han berättade för dem om tidpunkten för Jerusalems förstöring och tecken på världens slut. Han besvarade båda frågorna då, men av Hans svar framgick det klart, att de två händelserna inte skulle inträffa samtidigt. De skulle i stället skiljas åt av en lång tidsrymd, som kallades för ”de dagarnas nöd”, eller den stora nödtiden.

Den stora Profetian i Matteusevangeliet 24

Matteusevangeliet 24 är en av Bibelns mest storslagna förutskickelser. Kapitlet innehåller Kristi egen beskrivning av och förutsägelse om Sin andra ankomst. Profetian fortsätter i kapitel 25. Så väsentligt var detta Kristi tal, att bara ett enda av Hans övriga tal tilldelades lika stort utrymme i Bibeln, nämligen Bergspredikan i Matteusevangeliet 5-7. Matteusevangeliet 24 och 25 anknyter påtagligt till förutsägelserna i Danielsboken och Uppenbarelseboken. Matteusevangeliet 24 låter oss knyta ihop trådarna. Exempelvis beskriver både Daniel och Uppenbarelsen den stora nödtiden. I Matteusevangeliet 24 läser vi, att ”de dagarnas nöd” skulle inträffa någon gång efter Jerusalems förstöring. Den stora nödtiden varade i mer, än tusen år. Under de dagarnas nöd mördades milliontals kristna och blev härigenom martyrer, eller blodsvittnen.

Kapitlets Uppbyggnad 1.

Först och främst svarade Jesus på lärjungarnas fråga med en varning.

Matteusevangeliet 24:4 ”Jesus svarade dem: ’Se till att ingen bedrar er.”

Uppenbarelseboken beskriver, hur Satan skulle komma att bedra hela världen. Här börjar Jesus med en varning. De skulle noga se till, ”att ingen bedrar er.” Jesus såg, att det skulle förekomma många, många villfarelser och falska läror.

2. Därefter förutsäger Jesus flera händelser, som gällde Jerusalem i liten skala före dess förstöring, och som gällde världen i större skala före Hans andra ankomst. Några av dessa förutskickelser följer här: A.

a Falska Messiasgestalter och profeter skulle framträda (verserna 5, 11). B.
b Kristi sanna budbärare och budskap skulle förkastas (verserna 9-10). C.
c Det skulle bli många krig och rykten om krig och spänningar mellan folken (verserna 6-7). D.
d Brottsligheten skulle tillta och moralen avta (vers 12). E.
e Trots motstånd, skulle det egentliga eller sanna evangeliet nå ut i hela världen (vers 14).

Allt detta hände också fullt riktigt före Jerusalems förstöring. Ta, till exempel, den sista förutsägelsen, att evangeliet skulle nå ut till hela världen, trots motstånd. Spreds de goda nyheterna om frälsning genom Jesus Kristus i hela den då kända världen före Jerusalems förstöring?

Kolosserbrevet 1:23 ”om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna.”

Profetian uppfylldes före Jerusalems förstöring år 70 e.Kr. Paulus, som led martyrdöden under Nero någon gång före 66 e.Kr., sade att evangeliet redan nått ut till allt skapat på hans tid. Kommer profetian att uppfyllas på nytt före Jesu andra ankomst?

Uppenbarelseboken 14:6 ”Och jag såg en annan ängel flyga högst uppe på himlen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för dem som bor på jorden, för alla folk och stammar och språk och folkslag.”

Alltså kan vi se, att evangelium till hela världen är tillämpbart både på perioden före Jerusalems förstöring och på tiden omedelbart före Jesu andra ankomst. Vi skulle kunna gå igenom hela listan och upptäcka, att varje förutsägelse vore tillämpbar både på Jerusalems förstöring och på världens slut. Jesus var en mästerlig lärare, som gick rakt på sak i sitt svar på lärjungarnas spörsmål.

3. Från vers 15 till 31 ger Jesus en steg-för-steg-beskrivning av världshändelserna från lärjungarnas tid till Hans återkomst. Det går att peka ut sex stora händelser, som skulle inträffa under den tiden: A.

Jerusalems förstöring (verserna 15-20). B.

Den stora nödens tid, vars like inte förekommit sedan världens begynnelse. Enligt historieböckerna blev då milliontals kristna antingen brända på bål, torterade, eller blodsvittnen på något annat sätt (vers 21). C.

I Sin stora barmhärtighet skulle Kristus förkorta förföljelsetiden, så att den faktiskt skulle upphöra före vilddjursmakten det lilla hornets 1 260-åriga styre. Denna makt led sitt politiska nederlag år 1798, dock hade förföljelserna nästan slutat omkring 1750. Om det inte hade varit för Guds barmhärtighet, skulle all sann religion ha blivit utplånad på Medeltiden, liksom varje spår av Bibeln. Emellertid bevarade vår nådefulle Gud båda (vers 22). D.

Under de Mörka Tidsåldrarna bedrog Satan framgångsrikt världen genom vidskepelse, okunnighet och tortyr. Därefter skulle han verka på ett annat sätt. Den Kristna Reformationen förde med sig ökad kunskap, Biblar trycktes i mängd och en ny tidsålder började. Därför lade Satan upp en ny taktik. Nya Testamentet är samstämmigt i sina profetior om Djävulens särskilda stridslister i den yttersta tiden: Han skulle komma att utnyttja tecken, underverk och spiritualistiska yttringar i Kristi namn (verserna 23-25). Skulle Satan framgångsrikt bedra världen även då?

Matteusevangeliet 24:24 ”Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.” E.

Härnäst säger profetian, att: ”Strax efter de dagarnas nöd skall solen förmörkas och månen inte ge sitt sken. Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas.” F.

Till sist skulle världshistorien upphöra i och med Jesu återkomst (verserna 30-31).

Kan vi räkna ut Tidpunkten för Jesu Återkomst?

Avsikten med alla dessa tecken och förutsägelser är, att hjälpa sanna kristna att förstå världens skeende och framtida händelser, samt att vederbörande skall inse, att någon kontrollerar utvecklingen. Sanna kristna, som förstår profetiorna, slipper att bli bedragna och överraskade med garden nere.

Första Tessalonikerbrevet 5:1 ”Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. 2 Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 3 När folk säger: ’Fred och trygghet’, då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. 4 Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 5 Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra.”

Matteusevangeliet 24:32 ”Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut, vet ni att sommaren är nära.”

Vi kan veta, att Jesu återkomst är nära. Själv sade Han: ”När ni ser allt detta vet ni på samma sätt att han är nära och står vid dörren (Jesu återkomst)” (Matteusevangeliet 24:33). Vad var det nu för något, som Jesus förutskickade? Uppenbarligen talar Han här inte om Jerusalems förstöring, utan om de sista tecken, som Han sade skulle märkas före Hans ankomst i verserna 29-30. Tre av dessa tecken var, att Solen skulle förmörkas, att Månen skulle upphöra att ge sitt sken och att stjärnorna skulle falla från himlen. Vad sade Jesus om det släkte, som skulle bevittna de här tecknen på Hans snara ankomst?

Matteusevangeliet 24:34 ”Amen säger jag er: Detta släkte skall inte dö, förrän allt detta händer.”

Genast inställer sig en fråga: Har de här tecknen inträffat? Innan vi söker ett svar på frågan, skall vi betrakta några profetior, som anknyter till denna profetia.

Markusevangeliet 13:24 ”Men i de dagarna, efter denna nöd, skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken. 25 Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. 26 Då skall man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 Och då skall han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himlens yttersta gräns.”

Lukasevangeliet 21:24 ”De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk. Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade. 25 Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. 26 Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. 27 Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. 28 Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning.’”

Samma Saker förutsägs i Uppenbarelseboken

Sedan han förutskickat den stora nödtiden i Uppenbarelseboken 6, där det sägs att ”själar… hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade” (vers 9), förutsade Herren följande händelser:

Uppenbarelseboken 6:12 ”Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. 13 Himlens stjärnor föll ner på jorden, som när ett fikonträd fäller sina omogna frukter, när det skakas. 14 Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sin plats. 15 Kungarna på jorden, stormännen och härförarna, de rika och de mäktiga, alla slavar och fria, gömde sig i hålor och bland bergsklyftor, 16 och de sade till bergen och klipporna: ’Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17 Ty deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?’”

Gång på gång talar Bibeln om tecken i Solen, Månen och stjärnorna. Dessa sägs inträffa ”efter” den nöd på Medeltiden, som förebådade Jesu ankomst. Jesus sade, att: ”när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning” (Lukasevangeliet 21:28).

Jesus sade, att Han skulle komma att avbryta förföljelserna före utgången av det lilla hornets 1 260-åriga antikristna välde. Detta välde avslutades 1798. Förutsägelsen besannades också, mördandet av kristna upphörde nästan helt 1750. Har därefter några av de tecken i himlen, som skulle inträffa ”efter” denna nödtid (se Matteusevangeliet 24:29), verkligen ägt rum?

Ja, det har de gjort. Många blir förvånade, när de ser, hur exakt och bokstavligt Jesu profetia på den här punkten har gått i uppfyllelse.

Profetian går i Uppfyllelse

En hel hop med profetior trängs kring tiden för slutet på förföljelsen och dagarna därefter. Under kommande Föreläsningar om Framtiden tänker jag visa, hur de hänger ihop. Förhoppningsvis skall Ni få klarast möjliga bild av, var vi passar in i profetiorna. Profetior går faktiskt exakt i uppfyllelse. Det inträffade inte bara på Jesu tid eller under Medeltiden, utan även skett under de senaste två hundra åren och in i vår egen tid.

En väldig Jordbävning

Genast efter det, att de ”själar som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade” blivit inräknade i himmelens register över blodsvittnen (Uppenbarelseboken 6:9-11), fick Johannes se ”en stor jordbävning” (Uppenbarelseboken 6:12).

Knappt hade askan efter de sista blodsvittnena kallnat, förrän det första av dessa tecken gick i uppfyllelse. I slutet på förföljelsetiden, den 1. November, 1755, inträffade historiens dittills värsta jordbävning. Hädanefter har den hetat ”Jordbävningen i Lissabon”. Jordbävningen var ”nära att ödelägga” Lissabon, Portugal – Grolier Universal Encyclopedia, New York, 1965, Band 12, sidan 65, men kändes så långt bort som i Stor-Britannien, Sverige och Grönland i norr, Förenta Staterna i väster, en stor del av Afrika i söder och i större delen av Frankrike i nordost. Skalvet märktes i ett område på minst 6 436 000 kvadratkilometer. (Förenta Staternas yta, förutom Alaska och Hawaii, upptar 4 775 512 kvadratkilometer.) Mycket av Nord-Afrika ödelades. Ett samhälle ”med åtta eller tio tusen invånare, jämte boskap,… uppslukades. Strax därefter slöt sig jorden över dem igen” – A. R. Spofford och Charles Gibbon, The Library of Choice Literature, Band 8, sidorna 162-163. Av Lissabons 150 000 invånare ”antas 90 000 personer (60 % av befolkningen) ha gått under denna ödesdigra dag” – Robert Sears, Wonders of the World, sidan 50.

Alltså finner vi, att det första tecknet, ”en stor jordbävning”, uppfylldes på utsatt tid. Enligt Uppenbarelseboken hände följande efter detta tecken: ”Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod” (Uppenbarelseboken 6:12). Det är värt att lägga märke till, att i varje uppteckning av dessa händelser (Joel, Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Uppenbarelseboken), förtecknas händelserna alltid i samma följdordning. (Alla händelser står inte att finna i varje förteckning, men de däri omtalade händelserna – det vill säga jordbävningen, Solens förmörkelse, Månens blodröda färg och stjärnfallet – står alltid upptagna i samma följdordning.) Nästa händelse, som skulle inträffa ”efter denna nöd”, var Solens förmörkelse och Månens blodröda färg. Profetian gick i uppfyllelse några år senare, den 19. Maj, 1780.

Den Mörka Dagen

I sin bok Our First Century, på sidan 89, skriver R. M. Devens: ”Nästan om inte helt ensamstående som det mest hemlighetsfulla och hittills oförklarliga fenomen av sitt slag… står den mörka dagen, den 19 maj 1780, som en i högsta grad oförklarlig förmörkelse av hela den synliga delen av himlen och atmosfären i staterna i New England” {anfört i Ellen G. White, Den Stora Striden, sidan 298}.

Denna tilldragelse var en synnerligen överraskande händelse, ett förebud om världens slut, ansåg talrika personer. Många kände omgående igen den som en slående uppfyllelse av Kristi förutsägelse om, att Solen skulle förmörkas före Hans återkomst. De, som ser den här profetians uppfyllelse i dess kronologiska händelser, kan bara säga: Bibeln har haft rätt. Frånsett mörkret i Egypten under den nionde plågan, har det aldrig förekommit en lika mörk dag i historien. Flera av de mest framstående personerna i Förenta Staterna har noterat den Mörka Dagen. John Greenleaf Whittier skrev:

”Det skedde en Majdag för länge sedan,
År 1780 för att vara precis, att ett mörker
Föll över vårens blomster och ljuvlighet,

Över den grönskande marken och middagens klarhet.
Mörkret var ohyggligt, som den natt,
Vilken Nordens visa personer omskrivit –
Gudars skymning. Den dystra himlen
Var mörk av hotfulla moln, förutom en kant vid synranden.
Där lyste ett matt sken, likt det, som stiger upp ur
Kraterns sidor från det röda infernot i dess inre.
Fåglarna slutade att sjunga, och alla höns uppsökte sina
Sittpinnar; kreaturen ute på betesmarkerna
Råmade, och vände blicken hemåt; fladdermöss med sina tunna vingar
Fladdrade omkring; ljudet från arbete upphörde;
Män bad och kvinnor grät; alla ansträngde sig,
För att höra den sista basunens domedagsstöt tränga igenom
Den mörka skyn. De väntade sig, att Kristi fruktansvärda anlete
Skulle synas i en molnglugg. Nu skulle Han inte se ut som
En kärleksfull gäst i Betania, utan sträng, som deras
Domare återspeglande Sin obevekliga lag.”

Till och med John Fitzgerald Kennedy använde den Mörka Dagen som illustration under ett tal, som han höll den 20. September, 1960. Talet återgavs dagen därpå i New York Times. Han sade: ”År 1780, i Hartford, Connecticut, övergick himlen en dag från att vara blå till att bli grå, och längre fram på eftermiddagen låg ett så tätt mörker över staden, att religiöst sinnade män knäföll och bad om en sista välsignelse före det förväntade slutet.” Kennedy fortsatte med, att göra en jämförelse med sin tids moraliska och politiska mörker.

Det sällsamma mörkret fortsatte nästa kväll. Samuel Tenney beskrev det så här: ”troligen var detta mörker lika djupt, som något sedan den Allsmäktiges befallning gjorde, att ljuset blev till… Ett papper, som hölls några centimeter framför ögonen, var lika svart som den mörkaste sammet” – Collections of Massachusetts Historical Society for the Year 1792, Band 1, sidorna 97-98. Ändå var det fullmåne (som skymdes av moln) fram till klockan 01.00. Då visade sig en röd måne. Den tycktes inte återge något ljus. Ja, där ser vi den andra delen av profetian gå i slående uppfyllelse på utsatt tid. Härnäst skulle domen inledas. Nu kommer vi fram till det sista släktets tid. Vid vårt nästa möte skall vi se på flera av de tecken, som Jesus talade om.