tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 46: Harmagedon blir goda Nyheter för somliga

___________________________________________________________________________

Innan Bibeln beskriver plågorna, nämner Skriften Guds sanna efterföljare. Dessa kommer inte att ta emot vilddjurets märke.

Uppenbarelseboken 15:2 ”Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna 3 och sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet: ’Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud, du Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, du folkens konung. 4 Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? Ty endast du är helig, och alla folk skall komma och tillbe inför dig, ty dina rättfärdiga domar har uppenbarats.’ 5 Därefter såg jag att templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades.” {I King James Version tillfogas ett livsviktigt ord i vers 2: ”… vunnit seger över vilddjuret, över hans avbild och över hans märke samt över hans namns tal”. Sluttidens frälsta kommer alltså att vinna en fullständig seger över vilddjuret, genom att även undvika vilddjurets märke. Övers. anm. och betoning i KJV.}

Här nämns de frälsta samtidigt med ”templet i himlen, vittnesbördets tabernakel”, där originalet till de Tio Buden förvaras.

Lägg också märke till, att de, som vunnit seger över vilddjuret, över dess bild, dess märke och dess namns tal, sjunger Moses sång. Vad är Moses sång för någonting? Moses sång är nyckeln till betydelsen av plågorna. Denna sång finns i Andra Moseboken 15.

Andra Moseboken 15:1 ”Då sjöng Mose och Israels barn denna lovsång till HERREN: ’Jag vill lovsjunga HERREN, ty högt är han upphöjd. Häst och ryttare störtade han i havet. 2 HERREN är min starkhet och min lovsång, han blev min frälsning. Han är min Gud, jag vill prisa honom, min faders Gud, jag vill upphöja honom. 3 HERREN är en stridsman, HERREN är hans namn. 4 Faraos vagnar och här kastade han i Röda havet. 5 Djupet övertäckte dem, de sjönk till botten som sten. 6 Din högra hand, HERRE, härlig i sin kraft, din högra hand, HERRE, krossade fienden. 7 I din stora höghet slog du ner dina motståndare, du släppte loss din vrede, den förtärde dem som strå.”

Plågorna över Egypten

En gång förut, på det gamla Egyptens tid, släppte Gud lös Sin vrede. I Andra Moseboken 15 står Moses sång upptecknad. Man sjöng den, sedan plågorna dragit fram över Egypten. Egypten hade satt sig upp emot Guds folk och Herrens vrede tändes mot landets invånare. Han slog dem med plågor, för att befria Sitt folk ur deras grepp. Vad för slags plågor hemsökte Egypten?

Andra Moseboken 7:20-21 Vatten till blod
Andra Moseboken 8:2 Paddor
Andra Moseboken 8:16 Mygg
Andra Moseboken 8:24 Flugor
Andra Moseboken 9:3-4 Djurpest
Andra Moseboken 9:10 Bölder på människor och boskap
Andra Moseboken 9:14-15, 23-26 Hagel och eld
Andra Moseboken 10:21-23 Mörker
Andra Moseboken 11:5 Förstfödda dog

Trots alla plågorna, var egyptierna fast beslutna, att gå emot Gud och Hans folk. Israels barn hade tågat ut ur Egypten och slagit läger vid Röda Havet. Den egyptiska hären närmade sig, för att döda dem. Då delade Gud på Röda Havet, för att israeliterna skulle kunna ta sig över till andra stranden, bort från fiendehären. Observera: Det, som innebar en flyktväg för Israels barn, innebar döden för Egyptens här. Egyptierna satte av efter israeliterna på botten av Röda Havet, men innan de hunnit över till andra stranden, rämnade murarna av vatten och dränkte dem. Inte en enda egyptisk soldat kom undan (Andra Moseboken 14:28).

Förresten, befann sig Israels barn i Egypten under plågorna, eller flydde de från landet, innan plågorna slog till? De befann sig fortfarande i Egypten, men skyddades mot de sju sista plågorna (de kände av de tre första). Vid historiens slut kommer Guds folk att fortfarande finnas på Jorden, men vara skyddade från de sju sista plågorna.

Lukasevangeliet 21:36 ”Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen.’”

Fastän jag först kan få bära på ett kors, vill jag mycket hellre ingå i Guds folk vid tidpunkten för plågorna, än att stå på Satans sida. Skulle inte Du också vilja göra det?

De sju sista Plågorna

Nu skall vi jämföra likheterna mellan plågorna över Egypten, då Gud utgöt Sin vrede fordomdags, och plågorna i den yttersta tiden, när Gud på nytt kommer att utgjuta Sin vrede.

Uppenbarelseboken 16:1 ”Och jag hörde en stark röst från templet säga till de sju änglarna: ’Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden.’ 2 Och den förste gick bort och tömde sin skål över jorden, och onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild. 3 Den andre ängeln tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog. 4 Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.”

De tre första plågorna är således av dessa slag: 1.

1 Svår böldsjuka hos dem, som tar emot vilddjurets märke. Såsom framgått av våra föreläsningar om vilddjurets märke, utgörs vilddjurets märke av dess självpåtagna auktoritet och makt i försöket, att förändra Guds lag. Försöket riktades främst mot den del av Guds lag, som handlar om tid – Danielsboken 7:25. Försöket, att överföra Sabbatens helighet till Söndagen, är märket på vilddjurets auktoritet. Detta har medgetts offentligt. 2.

2 Havet förvandlas till blod. 3.

3 Floder, källor och dricksvatten förvandlas till blod.

Vid den här tiden har världens befolkning vittring på Guds folks blod. Alltså kommer Gud att ge dem blod att dricka, såsom Han gjorde i Egypten.

Uppenbarelseboken 16:5 ”Och jag hörde vattnets ängel säga: ’Rättfärdig är du som är och som var, du Helige, ty du har fällt denna dom. 6 De har utgjutit heligas och profeters blod och därför har du gett dem blod att dricka, och de har förtjänat det.’”

Uppenbarelseboken 16:8 ”Den fjärde tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. 9 De brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de vägrade att omvända sig och ge honom äran.” 4.

Solen bränner människorna med stark hetta. Människorna är dock fast beslutna, att tillbedja på Solens hedniska dag. Därför kommer Gud att se till, att Solen, på vars dag de tillber, bränner dem.

Uppenbarelseboken 16:10 ”Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan 11 och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina gärningar.” 5.

Mörker, tillsammans med fysisk smärta, över vilddjurets högkvarter.

Vilddjuret har spridit andligt mörker över hela världen, nu kommer Gud att ge vilddjuret verkligt mörker. På samma sätt kommer Han att ge Satan verkligt mörker under de tusen åren. Varje plåga blir litet mera personlig.

Nästa plåga är en av de mest intressanta. Den har att göra med Harmagedon.

Uppenbarelseboken 16:12 ”Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern. 13 Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor. 14 De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. – 15 ’Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans kön.’ – 16 Och de samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.” 6.

Floden Eufrats vatten skall torka ut och människorna, med sina kungar, ”i hela världen” skall samlas till ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” på en ”plats som… heter Harmagedon.”

Vissa hävdar, att denna plåga är lika med Slaget vid Harmagedon, men lägg omsorgsfullt noga märke till Bibelns egna ord: Plågan är lika med, att floden Eufrats vatten torkar ut. Floden torkas ut som förberedelse inför ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.” Vi återkommer till detta alldeles strax, men först skall vi se, vad den sista plågan för med sig.

Uppenbarelseboken 16:17 ”Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: ’Det har skett.’ 18 Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den. 19 Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. 20 Alla öar flydde och bergen fanns inte mer. 21 Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.” 7.

Alla öar och berg flyttas från sina platser, och hagelstenar med en vikt på omkring 30 kilo styck bombarderar Jorden.

Den sjätte Plågan

Nu återgår vi till den sjätte plågan. Vad såg Johannes ske i det sammanhang, där floden Eufrat torkade ut?

Uppenbarelseboken 16:13 ”Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor.”

Här ser vi, att tre väldiga jordiska makter kommer att gå samman tack vare en spiritualistisk, mirakelverkande, samreligiös {ekumenisk} rörelse. De tre väldiga makterna är draken, vilddjuret och den falske profeten. Tidigare, i Uppenbarelseboken 12 och 13, lade vi märke till, att Satan verkat och ännu verkar genom tre väldiga jordiska makter, nämligen draken, vilddjuret och det tvåhornade djuret, som stiger upp ur jorden. Dessa är alla politiska makter, men samtliga har också att göra med tre religiösa makter. Draken var knuten till hedendomen och spiritualismen. Vilddjuret är katolskt, och det tvåhornade djuret, Amerikas Förenta Stater, förknippar vi med protestantismen. Den falske profeten är en ytterst slående bild på avfallen protestantism. Bibeln innehåller profeternas skrifter. Blott den protestantiska världen hävdar sig bygga på Guds Ord allena och tro på Guds profeter som det enda rättesnöret för livsföringen. Dock är det här en falsk profet, ty medan den hävdar sig tro på Bibeln, följer den avfallna protestantismen vilddjurets traditioner, genom att gå i kyrkan på Söndagen.

Vad kommer att förena dessa tre stora makter? Jo, de ”tre orena andar som liknade paddor”, som kom ut ur deras gap. En oren ande kommer från Satan. De här andarna kommer ut ur de tre väldiga makternas gap och gör dem eniga. Andarna liknas vid paddor. Hur fångar paddor sitt byte? Med tungan, eller hur? Alltså beskrivs här en falsk andlig yttring, vilken kommer ut ur munnen och fångar sitt byte med tungan. Den här andliga gåvan uppvisas både av katoliker och av protestanter. När vi närmar oss tidens slut, behöver vi leta efter en falsk andlig yttring, som har makt att åstadkomma en känsla av brödraskap mellan protestanter och katoliker. Yttringen åstadkoms med munnen och har med tungan att göra.

Den andliga kraft, som kommer att genomsyra kristenheten, kommer att ena ”kungarna i hela världen” mot Gud och mot Hans folk. På så vis kommer de att enas inför ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.”

Här ser vi en bild på ett förbund mellan kyrkors och staters makter, som samverkar. Uppenbarelseboken 17:2 kallar det för andlig skörlevnad, eller horeri och otukt, när en kyrka söker politisk makt. En kyrka skall få sin myndighet och styrka från Gud, men när den vänder sig till staten, begår den äktenskapsbrott mot Gud, sin rättmätige make, beskyddare och rättsliga ombud. Kyrkans äktenskapsbrytande förening med staten har varit ett särskilt utmärkande drag i dåtidens Egypten, Babylon och hos makten vilddjuret. I de yttersta dagarna, före Jesu andra framträdande, kommer kyrka och stat att förenas mot Guds återstående folk på strängt taget samma sätt, som man gjorde mot Israels barn före deras övergång vid Röda Havet. Under den sjätte plågan låter Gud ytterligare ett vattendrag torka ut, för att rädda Sitt folk. Det här vattendraget heter, med ett symboliskt namn, Eufrat. ”Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut” {Uppenbarelseboken 16:12}.

Uttorkandet av Floden Eufrat

I Uppenbarelseboken kallas de sista dagarnas religiösa system symboliskt för Babylon. Det gamla Babylon byggdes kring floden Eufrat. Observera, att även det andliga Babylon vilar vid ett vattendrag.

Uppenbarelseboken 17:1 ”En av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade till mig och sade: ’Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som tronar på många vatten.”

Vad står detta vatten för?

Uppenbarelseboken 17:15 ”Och han sade till mig: ’Vattnen som du såg, där skökan tronar, de är folk och människomassor och folkslag och språk.”

I dåtidens Babylon hölls Guds folk fångna. Konungarna från Östern, Darius och Koresh, kom och befriade Guds folk. Det gjorde man genom att torka ut floden Eufrat och tåga in i staden Babylon genom dess inre portar (se Jesaja 44:24-28; 45:1-4; Jeremia 50:35-39). Jesaja säger, att Koresh, kungen från Östern, var Guds smorde budbärare och Hans folks befriare.

I den yttersta tiden kommer Jesus att befria Sitt folk. Alldeles innan Han befriar dem, kommer Han att torka ut den stora floden Eufrat. Eufrat är vattendraget, som Babylon tronar över och som symboliskt står för det folk, som Babylon styr över. Hur kommer detta att gå till?

Uppenbarelseboken 17:16 ”Och de tio hornen som du såg och vilddjuret, de kommer att hata skökan och göra henne utblottad och naken. De skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld. 17 Ty Gud har ingett dem tanken att utföra hans plan”.

Människorna kommer att strida mot Gud. Slaget kallas, symboliskt, för Slaget vid Harmagedon. När Gud befriar Sitt folk, kommer de att inse sig vara förledda. Måhända plågan med mörker över vilddjurets huvudstad kommer att bidra till, att deras ögon öppnas och de förstår, att vilddjurets högkvarter är huvudstaden för andligt mörker, inte för andligt ljus. Sedan kommer de att i raseri vända sig emot de andliga ledare, som förlett dem och avsky dem. Då är det dock för sent. Ty före Jesu återkomst utgår en befallning:

Uppenbarelseboken 22:11 ”Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig.’”

Likt Judas, vänder de sig emot de personer, som mutat och lurat dem. De inser, att de valt fel herre. De står på fel sida, men då är det för sent. De har mottagit vilddjurets märke, eller sigill. Deras karaktärer har beseglats med vilddjurets karaktär och kan inte förändras till det bättre, på samma sätt som det inte går att ändra på ett offentligt sigill på ett dokument.

Jordens Arméer möter Himmelens Arméer

Uppenbarelseboken 19:11 ”Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet. 12 Hans ögon var som eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor. Han hade ett namn skrivet som ingen känner utom han själv. 13 Han var klädd i en mantel som hade droppats i blod, och det namn han har fått är ’Guds Ord’. 14 De himmelska härarna följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt, rent linnetyg. 15 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svärd, som han skall slå folken med, och han skall styra dem med järnspira, och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress. 16 Och på sin mantel och på sin höft bar han ett namn skrivet: ’Konungarnas Konung och herrarnas Herre.’ 17 Och jag såg en ängel stå i solen, och han ropade med hög röst till alla fåglar, som flyger högst uppe på himlen: ’Kom och samlas till Guds stora måltid, 18 så skall ni få äta kött av kungar och härförare och mäktiga män, kött av hästar och deras ryttare och kött av alla människor, fria och slavar, små och stora.’ 19 Och jag såg vilddjuret och jordens kungar och deras härar samlade till strid mot ryttaren på hästen och mot hans här. 20 Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och genom dessa tecken vilselett dem som hade tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. Levande kastades de båda i eldsjön som brinner av svavel. 21 De andra dödades med ryttarens svärd, som går ut ur hans mun, och alla fåglar åt sig mätta av deras kött.”

Vänner, den dagen vill jag stå på Guds sida. Jag vill inte ingå i de grundlurades skara. Lägg nu märke till varningen, som utfärdas i samband med den sjätte plågan.

Uppenbarelseboken 16:15 ”’Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans kön.’”

Vid Jesu återkomst är det för sent att ändra sig. Då kommer Satans efterföljare att inse, hur mycket man förlorat som hans tjänare.

Uppenbarelseboken 6:14 ”Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sin plats. 15 Kungarna på jorden, stormännen och härförarna, de rika och de mäktiga, alla slavar och fria, gömde sig i hålor och bland bergsklyftor, 16 och de sade till bergen och klipporna: ’Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17 Ty deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?’”

Uppenbarelseboken 16:17 ”Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: ’Det har skett.’ 18 Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den. 19 Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. 20 Alla öar flydde och bergen fanns inte mer. 21 Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.”

Det här är beskrivningen av Jesu återkomst. Han kommer under den sjunde plågan. Plågan kommer att slå mot världens invånare, men samtidigt betyda befrielsens timma för Guds folk. Samma Röda Hav, som dränkte egyptierna, befriade Guds folk. Likadant kommer det att bli vid Jesu återkomst.

Under den sjunde plågan upphör livet på Planeten Jorden. Då först har de onda insett, att de blivit vilseledda och bedragna. De hade inte behövt bli bedragna, men de lät sig inte vägledas av kärleken till ”sanningen” (Andra Tessalonikerbrevet 2:10). Då den förste ängelns budskap om, att tillbedja Gud som Skaparen, förkunnades, vände de Gud ryggen som Skapare, de vägrade att lyda Honom, som danat dem, de vägrade att kännas vid Sabbaten, som är tecknet på, att man tillber Gud som sin egen Skapare (Hesekiel 20:12, 20) och ingen kan se Gud och leva, utan att vara helig (helgad), enligt Hebréerbrevet 12:14. Eftersom de inte älskade sanningen, men väl njöt av orättfärdigheten, bedrog Anti-Krist dem vid tidens slut.

I Dag är det stora Provets Dag

Vänner, i dag står vi på prov. Denna dag är den dag vi har på oss, för att bestämma, huruvida vi skall bli bedragna och inse oss vara Guds fiender. Då kommer vi nämligen att strida mot Honom vid Hans ankomst. Eller för att bestämma, huruvida vi verkligen kommer att stå på Hans sida. Denna dag är den dag vi har på oss, för att välja, huruvida vi skall ingå i den skara, som drabbas av plågorna, eller inte. Denna dag är den dag vi har på oss, för att avgöra, huruvida vi skall vädja till klipporna och bergen att falla över oss, eller huruvida vi skall jubla och fröjdas över vår frälsning. Eftersom Han älskar oss så oerhört mycket och vill se oss frälsta, förmedlade Gud de profetior vi studerat. Han förmedlade dem, så att vi skulle kunna reagera på Hans kärlek och lyda Honom och Hans lag. Då blir vi frälsta. Om vi däremot stöter ifrån oss Hans lag, påminde Jesus oss om, att vi inte lever av egen kraft. Endast Sonen kan ge oss liv och Han ger liv bara åt dem, som står i samklang med livets lag. Livets lag är de tio budorden (se Romarbrevet 7:10, 22-24; 8:1-4, 13-14).

Den dagen kommer ingen att komma med några dåliga ursäkter. Verkligheten har då nått ikapp oss alla. Antingen kommer just Du att antingen vara helt och hållet frälst, eller helt och hållet förlorad. De lydiga blir frälsta. De olydiga går förlorade. De, som lyder Guds lag, blir frälsta. De, som trotsar Guds lag, går förlorade. Inga teologiska undanflykter kommer att ändra på verkligheten den dagen. Vänner, Gud begår inga misstag. Antingen överlämnar vi våra liv åt Honom och lyder vi Honom, så att Han törs lita på oss. Eller blir vi vilseförda genom de yttersta dagarnas stora religiösa väckelse och går för evigt under. Våra hus, gårdar och bilar kommer att förstöras den dagen. De onda kommer att inse, att det är för sent. De kommer då att vara förlorade, men jag vill inte ingå i deras skara. Skulle Du vilja vara en av dem? Jag vill vara en av dem, som beskrivs i Jesaja.

Jesaja 25:9 ”På den dagen skall man säga: Se, här är vår Gud! Honom väntade vi på, han skall frälsa oss. Ja, här är HERREN som vi väntade på. Låt oss vara glada och fröjdas över hans frälsning.”