En fast grund .se

   


Förstasidan

E-post Sundstad
E-post Pedersen



Missionsbroschyrer

Olika dokument

av L Wiberg

Tidsåldrarnas Längtan

Guds folk i kris

Den Goda Världsordningen

Föreläsningar om Framtiden

Traktaten av Vandeman

Muslimer studerar Bibeln

tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 42: Måste man vara Medlem av en ”Kyrka”, för att bli frälst?

___________________________________________________________________________

Kräver ens frälsning, att man är medlem av ett kyrkosamfund? Är det alldeles nödvändigt att vara med i en viss församling, för att bli frälst? Under historien har millioner och åter millioner Bibeltrogna kristna dödats. De blev blodsvittnen, och många av dem torterades därför att någon sagt: ”Du är inte medlem av den rätta kyrkan.” Man resonerade som så: Du ingår inte i vår kyrka, så Du måste antingen ansluta Dig, eller gå miste om livet. Under en tidigare Föreläsning om Framtiden såg vi, att vid världens slut kommer det att enbart finnas två stora församlingar. Visst kommer det då, som nu, att finnas många, många olika organisationer, men frågan är: Föreställ Dig, att Du lever ända till världens slut. Måste Du då vara medlem av en kyrka, för att bli frälst?

Först gäller dock frågan svunna tider. Behövde man vara medlem av en kyrka på Bibelns tid, för att bli frälst? Innan vi besvarar frågan, kanske det är på sin plats med en fråga, som lägger grunden till svaret. Frågan lyder: Vilka och vad är församlingen? I Apostlagärningarna 7:38 talar Stefanus. Han nämner Guds folk på Mose tid, alltså Israels barn i ödemarken, och han kallar dem för församlingen i öknen. Gud har alltid haft en församling. Ända sedan Adam och Evas, Abel och Sets tid har Gud alltid haft en församling. Medlemmarna har varit de personer, som följt Honom och valts ut av Honom som Hans förbundsfolk.

Var man en del av detta folk, åtnjöt man löftena och välsignelserna, som hörde till förbundet. Vad var det för löften och välsignelser, som hörde till förbundet? Vi läser i Första Moseboken 17:7-8, där Gud talar till Abraham och säger:

Första Moseboken 17:7Och jag skall upprätta mitt förbund mellan mig och dig och dina efterkommande från släkte till släkte, ett evigt förbund. Jag skall vara din Gud och dina efterkommandes Gud. 8 Det land där du bor som främling, hela Kanaans land, skall jag ge dig och dina efterkommande till egendom för evigt. Och jag skall vara deras Gud.’” Sedan nämner Skriften villkoren och bestämmelserna för förbundet. Tecknet på förbundet i Gamla Testamentets tid var omskärelse. Detta tecken omtalas här i Första Moseboken kapitel 17.

Nya Testamentet detaljgranskar löftet till Abraham, och visar, att löftet till Abraham skall uppfyllas genom den kristna församlingen. Lägg märke till Paulus’ ord om detta i Romarbrevet 4. Han talar om, hur Abraham faktiskt fick löfte om hela världen. Jorden har man kallat för Abrahams gård och Kanaans land för hans högkvarter. Paulus skriver således om Abraham och har det här att anföra:

Romarbrevet 4:13Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet satt ur kraft.” Löftet gällde alltså inte automatiskt hans arvingar enligt köttet, utan dem, som tror på Guds utfästelser.

Kom ihåg, att löftet inte skulle förverkligas genom Ismael, utan genom löftets son. Det skulle förverkligas genom det mirakelbarn, som Gud skulle ge Abraham. Därmed skulle man inse, att löftet inte skulle sättas i verket genom köttet (Ismael blev omskuren, vilket framgår av Första Moseboken 17:25), och löftet uppfylldes inte heller genom honom, Ismael. Observera nämligen:

Romarbrevet 4:14Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet satt ur kraft. 15 Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse. 16 Därför heter det ’av tro’, för att det skulle vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro, han som är allas vår fader.” Med löftet avses förbundslöftet.

Om just Du är en kristen, följer Du Kristus, såsom Paulus säger i:

Galaterbrevet 3:29Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.” {I King James Version heter det: ”Och om Ni tillhör Kristus”. Övers. anm.} Så lyder förbundslöftet.

Romarbrevet 4:17Så står det skrivet: Till fader för många folk har jag satt dig, och det är han inför Gud som han trodde på, honom som gör de döda levande och kallar på det som inte är, som om det vore till.

Gud avlade förbundslöften till Abraham. Löftena omfattar även Abrahams andliga arvingar. Dessa arvingar behöver inte nödvändigtvis vara födda som judar, utan här räknas deras tro; då blir de andliga arvingar. Sådana arvingar delar Abrahams tro och är lika mycket trons barn som han var. Det är dessa, oavsett nationalitet, som åtnjuter förbundslöftena. Följ nu noga med i Paulus’ resonemang!

Hebréerbrevet 6:13När Gud gav löftet åt Abraham svor han vid sig själv – han hade ju ingen högre att svära vid. 14 Han sade: Jag skall rikligt välsigna dig och rikligt föröka dig.

Hebréerbrevet 11:8I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan veta vart han skulle komma. 9 I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte. 10 Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.

Abraham väntade på det Nya Jerusalem. Han väntade på det eviga arv, som utlovats åt honom och hans andliga efterkommande. Dessa andliga efterkommande blev förbundsfolket, församlingen. Och folket, som godtog Messias, fortfor att vara förbundsfolket, eller församlingen. De tog del av uppfyllelsen av förbundslöftena. Inom sig bar det gamla förbundet på skuggan från, eller bilden på, det nya förbundet. De, som tog emot Messias och Hans död på korset som sitt enda syndaoffer, blev förbundsfolket. Dessa troende utgjorde Abrahams sanna arvingar; Abrahams andliga avkomlingar; den kristna församlingen.

Emellertid förekom det på Gamla Testamentets tid människor, som inte var inskrivna medlemmar av Guds församling. De ingick således inte i Hans särskilda förbundsfolk, men kommer likväl att bli frälsta. Vi läser om dem i Bibeln.

Psaltaren 87:4 ”’Rahab och Babel skall jag räkna bland mina bekännare, likaså Filisteen och Tyrus tillsammans med Kush, dessa är födda där.’ 5 Om Sion skall det sägas: ’Var och en är född där.’ Och han, den Högste, håller det vid makt. 6 När HERREN upptecknar folken, skall han räkna så: ’Dessa är födda där.’”

Alltså kommer det, från Gamla Testamentets tid, att finnas frälsta både från förbundsfolket och från andra folk. Även icke-judar från Gamla Testamentets tid, som känt Gud, blir sålunda frälsta. Dessa har följt och lytt Herren enligt allt det andliga ljus de mottagit. Det står skrivet, att andligt sinnade människor från Babylon blir frälsta. Andligt sinnade filistéer blir frälsta. Filistéer var annars Israels fiender. Andligt sinnade medborgare i Tyrus, en av forntidens onda städer, blir frälsta. Andligt sinnade individer från Babylon, Filistéen och andra platser kommer till himmelriket, trots att de aldrig var registrerade medlemmar av Guds församling i denna värld.

De här personerna ingick således inte i Guds församling på Jorden, men de kommer att ingå i den segrande församlingen vid historiens slut, och de kommer att få ut förbundets välsignelser. Jesus förutsade detta klart och tydligt. Vi läser Jesu ord härom i Matteusevangeliet 8:10-12. Han talar om förbundsfolket, som trodde att de och inga andra skulle bli frälsta, för att de var judar och Abrahams efterkommande. Lägg märke till, vad Jesus sade till dem. Han klargjorde, att det som räknas, är personens karaktär, inte hans eller hennes religiösa bekännelse. Det avgörande är inte ens biologiska härstamning, utan ens andliga härstamning.

Matteusevangeliet 8:10När Jesus hörde det (redogörelsen om den romerske befälhavare, som ej var israelit), blev han förvånad och sade till dem som följde honom: ’Amen {sannerligen} säger jag er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro. 11 Jag säger er: Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. 12 Men rikets barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder.’”

Jesus sade alltså, att det skall komma många från öster och väster, från hela världen, till himmelriket. De har inte varit medlemmar av församlingen i den här världen, men har utvecklat en karaktär, som Gud godkänt. I Bergspredikan förklarade Jesus, att det är de renhjärtade, som kommer att få se Gud. Det är de barmhärtiga, som kommer att få barmhärtighet. Människor har hört, följt och lytt Guds undervisning. Härigenom har de utvecklat ett sinnelag i samklang med Guds lag. Dessa kommer att bli frälsta. Du ser, det är karaktären, inte den religiösa bekännelsen, som räknas. Jesus förutsade, att många från öster och väster kommer att ingå i den segrande församlingen. Avgörande för Gud har alltid varit personens hjärta.

Romarbrevet 10:10Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.” (Här talas det inte om en intellektuell, förnuftsmässig, tro; här talas det om hjärtats tro. Du måste överlämna hela Dig själv och hänge Dig helt och hållet åt Honom. Därmed förtröstar Du på Gud.) Vers 12:Det är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar åt alla som åkallar honom. 13 Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

I svunna tider har det funnits många, många personer, som trott på Herren, som följt Honom, som lytt Honom enligt allt det ljus och den kunskap de fått, som kommer att bli frälsta. Fastän de inte varit medlemmar av församlingen i världen, kommer de att räknas som medlemmar av den segerrika församlingen. Jesus förutsade ju, att: ”Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket.” Ja, det förhåller sig så, att många personer utan medlemskap i församlingen i denna värld kommer att bli frälsta, eftersom de utvecklat en karaktär enligt Guds smak. Denna lärdom är en av grundbultarna i Jesu liknelser. En av Jesu viktigaste lärosatser i evangelierna är förhållandet, att ens karaktär avgör ens öde. Alltså kommer det att finnas många personer, som inte varit medlemmar av församlingen i världen, som kommer att få ingå i den segrande församlingen. Ja, det är farligt att tro, att man måste vara medlem av en viss kyrkoorganisation, för att bli frälst. Denna gamla lära har utmynnat i milliontals blodvittnens tortyr och död, och klandras starkt av Jesus Själv.

Hör, vad Jesus sade till lärjungarna:

Markusevangeliet 9:37 ”’Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar inte bara emot mig utan honom som har sänt mig.’ 38 Johannes sade till Jesus: ’Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss.’”

Har Du hört någon, som sagt: ”Det är viktigt, att ens kyrka är apostolisk”? Nå, om någon kyrka varit apostolisk, är det denna. I den ingick de tolv apostlarna. De blev prästvigda av Jesus Själv. De var organiserade som kyrkomedlemmar, och de såg en icke-medlem av den egna kyrkoorganisationen, en person utanför den egna gruppen, och de försökte att hindra honom från att driva ut onda andar i Kristi namn. Godkände Jesus deras handlande? Godkänner Jesus, att någon säger: ”Du tillhör inte rätt kyrkosamfund, vi är den rätta organisationen, och om Du inte gör gemensam sak med oss, då går Du förlorad”?

Vad Jesus sade om Sektväsende

Markusevangeliet 9:39Men Jesus sade: ’Hindra honom inte. Ingen som utför en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 Den som inte är mot oss är för oss.

Så Jesus förbjöd de tolv apostlarna, att beordra alla att ansluta sig till deras kyrkoorganisation och att säga till utomstående: ”Du får inte verka för Herren, Du får inte verka i Jesu namn, Du får inte vara Hans efterföljare.” Nej, Jesus förbjuder sådant. Han säger: ”Förbjud honom inte, låta honom vara.” Du förstår, på Jesu tid fanns det personer, som arbetade åt Honom, som gjorde Honom till viljes, som ledde andra till Honom, men som tydligen inte var medlemmar av den apostoliska församlingen. De samverkade inte med de tolv apostlarna. Den tidiga församlingen hade samma bekymmer. Församlingen i Korint hade samma bekymmer. Aposteln Paulus säger:

Första Korintierbrevet 3:1Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. 2 Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, 3 eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? 4 Om en säger: ’Jag håller mig till Paulus’, och en annan: ’Jag håller mig till Apollos’, är ni då inte som folk i allmänhet?

I Första Korintierbrevets första kapitel talar Paulus även om människor, som skulle ha sagt: ”Jag håller mig till Petrus, han grundade min kyrka”, på vilket en annan hade svarat: ”Men Paulus grundade min kyrka, han är dess överhuvud.” En tredje skulle ha reagerat: ”Nåja, Apollos var den främste läraren. Det är honom, som jag följer.” Paulus säger, att så länge som man resonerar så här, är man inte ens omvänd. Vederbörande är fortfarande köttslig. Det är därför det uppstår avund och strid ibland Er. Sann enhet är frukten av, att personen väljer att följa Herren Jesus hela vägen och lyda Honom samt göra Hans vilja. Och när man väljer, att följa Jesus, och man undervisas om Hans tro och lära, väljer att göra Hans vilja samt blir döpt, då blir man en del av det, som Nya Testamentet kallar för ”Kristi kropp” – Kolosserbrevet 1:24. När vi närmar oss världshistoriens slut, kommer emellertid två saker att inträffa. Först och främst kommer organiserade försök att göras, för att förmå alla kyrkor att tillbedja vilddjurets avbild. Detta framgår av Uppenbarelseboken 13. Ansträngningarna kommer att bli så framgångsrika, att nästan alla i hela världen kommer att tillbedja vilddjurets avbild. Man kommer att tro sig tillbedja Kristus, när man i själva verket tillber Anti-Krist. Om och om igen avslöjar Uppenbarelseboken, att i den yttersta tiden kommer nästan hela världen att bli bedragen av Anti-Krist. Du kan själv läsa dessa upprepade varningar i Uppenbarelseboken 12:9; 13:8, 14; 16:12-13; 18:23. Det är därför som det står skrivet i Uppenbarelseboken 1:7, att när Jesus återvänder, kommer människorna att skrika och jämra sig av skräck. Nästan hela världen kommer ju att bli bedragen, härav ångesten när Han kommer.

De två Läror, med vars Hjälp onda Andar kommer att bedra hela Världen i de yttersta Dagarna 1.

1 Uppfattningen, att det går att kommunicera med de döda. Milliontals människor gör detta i dag, fastän Bibeln förbjuder det. Ja, Bibeln förklarar, att det faktiskt är omöjligt. När helst sådant inträffar, rör det sig om värsta sortens bedrägeri. I själva verket är det någon, som perfekt imiterar den avlidne. Den här läran är den första, med vars hjälp hela världen kommer att bli bedragen, något som redan sker. 2.

2 Den andra läran har att skaffa med ett system, som kallas för Babylon, därför att systemet bryter mot Guds lag och lär andra att göra detsamma (se Uppenbarelseboken 18:4). Tanken, att Guds lag går att förändra, är den andra lära, med vars hjälp onda andar kommer att bedra nästan hela världen.

Något annat kommer också att inträffa. Det kommer att finnas en väckelse- och reformationsrörelse. Den rörelsen kommer att försvara Bibelns religion överallt i världen, och vinna anhängare ibland dem, som vill bli frälsta och är villiga, att lyda Bibeln i allt. Denna världsomspännande rörelse beskrivs i både Uppenbarelseboken 14:6-12 och 18:1-5. Verserna i fråga talar om en världsrörelse. Dessutom beskriver de en varning, som förmedlas till massorna i denna värld beträffande faran med, att åsidosätta någon del av Guds lag. Likaså porträtterar de här verserna i Uppenbarelseboken 14 de människor, som kommer att stå redo att möta Jesus vid Hans återkomst. Vidare framgår det, att de här människorna kommer att hålla Guds bud och att de kommer att äga Jesu tro. Det läser vi i Uppenbarelseboken 14:12.

Vid Jesu återkomst kommer det inte att finnas tre sorters personer i världen, som fallet är i dag. I vår tid finns det sådana, som tjänar Satan; andra tjänar Herren; medan en tredje kategori inte bestämt sig än. Vid den tidpunkten kommer alla att vara i ett av bara två läger. Antingen har man helt och fullt valt, att godta de Tre Änglarnas Budskap, och därigenom utgöra den i Uppenbarelseboken 14:12 beskrivna gruppen; eller har man helt och fullt valt, att förkasta de Tre Änglarnas Budskap. Det kommer att ha lett till, att de deltagit i alla tiders synbarligen största väckelse- och reformationsrörelse, men i slutänden upptäckt, att de tillbett Anti-Krist i stället för den verklige Kristus. Orsaken? Deras försök, att kommunicera med de döda och ändra på Guds lag. {Rörelsen skall ej förväxlas med Guds väckelse- och reformationsrörelse.}

Om en person tar till sig de Tre Änglarnas Budskap (Uppenbarelseboken 14:6-12), inlemmas vederbörande i den världsvida grupp människor från varje trosinriktning, språk och nation, som delar deras inställning. Vid tidens slut kommer alla dessa att vara med i samma församling, vilken kommer att gå segerrik ur den sista striden. De Tre Änglarnas Budskap är i brännpunkten i Uppenbarelseboken. Du läser om de Tre Änglarnas Budskap i Uppenbarelseboken 14:6-12; Du läser om de sju sista plågorna i Uppenbarelseboken 15 och 16. Vilka drabbas av de sju sista plågorna? Av Uppenbarelseboken 16:2 framgår det entydigt, att de sju sista plågorna drabbar dem, som inte godtagit de Tre Änglarnas Budskap. Vidare står det om domen över Babylon i Uppenbarelseboken 17 och 18. Vad handlar den domen om? Jo, vad som skall ske med dem, som ger sin makt åt vilddjuret, som förkastar den Tredje Ängelns Budskap, och tillber makten vilddjuret (eller makten Anti-Krist). Sedan har vi den sista maningen, att lämna Babylon (se Uppenbarelseboken 18), och Kristi återkomst (se Uppenbarelseboken 19). Vissa kommer att dö vid Jesu återkomst. Vilka är det? Jo, de i det sista släktet, som lurats av Anti-Krist och som tillbett vilddjuret och tagit emot dess märke (se Uppenbarelseboken 19:20-21). Därefter följer de tusen åren. Vilka kommer att tillbringa de tusen åren i himmelriket? Vilka kommer att ligga döda under de tusen åren? (Se Uppenbarelseboken 20:4.) De, som tillbringar de tusen åren med Kristus, kommer att vara de, som inte tillbett vilddjuret, eller dess avbild, eller tagit emot dess märke.

Du förstår, andra halvan av Uppenbarelseboken kretsar kring de Tre Änglarnas Budskap. Den sista halvan av Uppenbarelseboken handlar om två sorters människor. Den ena gruppen är de, som godtar den Tredje Ängelns Budskap, och som följd härav beskrivs i Uppenbarelseboken 14:12 som de, vilka lyder Guds bud och har Jesu tro. Den andra gruppen är de, som förkastar de Tre Änglarnas Budskap, och som följd härav mottar de Anti-Krists märke. Uppenbarelseboken påpekar om och om igen, att ens inställning till de Tre Änglarnas Budskap avgör ens eviga öde vid världens slut. Din inställning härvidlag kommer att avgöra, vilken församling Du kommer att tillhöra vid världens slut. De människor, Jorden runt, som tar till sig de Tre Änglarnas Budskap, kommer alla att ingå i en församling, som beskrivs i Uppenbarelseboken 12:17 och 19:7-8. Men de, som förkastar de Tre Änglarnas Budskap, kommer att förlora sin själ, och vederbörande beskrivs också i Uppenbarelseboken, nämligen i kapitel 17-20.

Frågan är: Vad kommer att ske med Dig, när vi närmar oss världens slut? Inser Du, min vän, att när vi nu kommer allt närmare historiens avslutning, blir Din inställning till de Tre Änglarnas Budskap allt livsviktigare? De Tre Änglarnas Budskap omfattar, för det första, förkunnandet av det eviga evangeliet, tillkännagivandet av tidpunkten för början på Guds dom och att vi skall frukta Gud och tillbedja Honom som Skapare. Ja, den Förste Ängelns Budskap citerar direkt ur det fjärde budet. De, som godtar de Tre Änglarnas Budskap, kommer att lyda det fjärde budet, liksom övriga bud (se Uppenbarelseboken 14:6-7, 9-12).

Sedan har vi en varning mot falsk tillbedjan. Det förekommer en varning mot, att lära människor att de kan överträda Guds lag. Dessutom förekommer det en varning mot, att tillbedja vilddjuret, dess avbild och märke.

Skulle Du leva till världens slut, kommer Ditt öde att avgöras av ett väldigt enkelt faktum: Har Du godtagit de Tre Änglarnas Budskap? Lyder Du Guds bud och äger Du Jesu tro, eller har Du förkastat detta, så att Du tillber Anti-Krist? Det finns ingen reservutgång, min vän. Alla i hela världen kommer att befinna sig i ett av två läger. Frågan är: Vilket läger väljer Du? Ditt svar avgörs av de beslut, som Du fattar dagligen. Vilken tänker Du följa?