tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 32: Guds sista Budskap av Nåd till Mänskligheten, Del 2

___________________________________________________________________________

Uppenbarelseboken 14:6-12 innehåller Guds sista budskap till mänskligheten, och detta budskap kommer att utbredas i hela världen, såsom framgår av Uppenbarelseboken 14:6-7. Den förste ängelns budskap tillkännager, att stunden för Guds dom har kommit. Under en tidigare föreläsning studerade vi domen och dess betydelse. Här tar vi i korthet upp några av punkterna från den lektionen: 1.

1 I domen avgörs varje människas eviga öde. 2.

2 Precisa registreringar görs rörande varje enskild person som förberedelse för domen. Dessa register utgör en detaljredovisning av allt det vi sagt, tänkt och gjort i livet. 3.

3 Vi bedöms utifrån vår karaktärsutveckling. Denna bestäms genom våra handlingar. 4.

4 Måttstocken för karaktären eller sinnelaget är Guds lag. Denna skall skrivas i våra hjärtan, sinnen och karaktärer. 5.

När Jesus anländer, kommer Han att ha Sin lön med Sig. Lönen har bestämts vid domen i himmelen.

Uppenbarelseboken 22:12 ”’Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.”

Domen är nära nog slutpunkten i världshistorien och inträffar strax före Kristi återkomst. Kristus återkommer i själva verket, för att skänka evigt liv åt alla dem, som tillerkänts detta under domen. Kristus återkommer, för att verkställa domens olika utslag. Inte konstigt, att människor darrade inför orden i Pauli predikan om domen:

Apostlagärningarna 24:25 ”Men då Paulus talade om rättfärdighet och självbehärskning och den kommande domen, blev Felix förskräckt”.

Paulus predikade om ”den kommande domen”, men Uppenbarelseboken 14:7 förkunnar, att ”stunden för hans dom har kommit.” Domen har alltså redan inletts. Kommer Jordens invånare att veta, när domsprocessen har börjat? Enligt denna text kommer Guds sanna, vilodagshållande budbärare att känna till det. Dessutom kommer de att ”förkunna” tidpunkten, när ”stunden för hans dom har kommit” ”för alla folk och stammar och språk och folkslag.” Detta är högintressant. Det borde också få oss att nyktra till. Ty när detta Guds budskap förmedlas till världen – att ”stunden för hans dom har kommit” – betyder det, att slutet är snubblande nära. Har Gud verkligen fastställt en särskild tidpunkt för domen, och kan Hans äkta efterföljare räkna ut tidpunkten?

Apostlagärningarna 17:31 ”Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det. Han har försäkrat detta inför alla genom att uppväcka honom från de döda” {andra meningen ur New King James Version}.

Gud har ”fastställt en dag då han skall döma världen”. Denna är en fastställd, profetisk {förutsagd} dag. I tillägg kommer denna fastställda, förutsagda dag att förkunnas för hela världen.

Förvisso känner ingen till ”dagen eller stunden” för Jesu andra ankomst (Matteusevangeliet 24:36). Vi känner icke till när domen kommer att vara klar och när Jesus återvänder till Jorden. Dock försäkrar Bibeln oss om, att vi kan känna till när stunden för domen är inne. Ja, i Guds sista budskap till världen heter det, att domen har börjat. Därför uppmanas vi, att: ”’Frukta Gud och ge honom äran”.

Jesus sade, att fastän vi inte kan känna till dagen eller stunden för Hans andra ankomst, kan vi veta om, att Han snart är här:

Matteusevangeliet 24:33 ”När ni ser allt detta vet ni på samma sätt att han är nära och står vid dörren.”

När har Domen, i så Fall, börjat?

När vi nu studerar dessa saker, är följande fråga följdriktig: När inleddes Guds dom? Om Gud verkligen ”har fastställt en dag då han skall döma världen”, och om ”HERREN gör ingenting utan att ha uppenbarat sin hemlighet för sina tjänare profeterna” (Amos 3:7), och om detta budskap är tänkt att bli förkunnat högljutt i hela världen, då går det att hitta någonstans i de profetiska skrifterna den precisa tidpunkten för inledningen av domen i himmelen, som just föregår Kristi andra ankomst. Om vi kunde räkna ut det dagtalet {datumet}, skulle vi veta, huruvida vi lever under den tid, som precis föregår Jesu andra ankomst.

För att utröna datumet, måste vi uppsöka helgedomen. I dag tjänar Jesus för oss i den himmelska helgedomen (Hebréerbrevet 8:1-5; 9:24). Det är där, som domen äger rum. I Guds jordiska helgedom förrättades det en årlig gudstjänst, som var en bild på domen.

Av de årliga ceremonierna i helgedomen, var två stycken de mest betydelsefulla. Den första av dessa två ceremonier, vilken inträffade varje år under våren, var Påsken. Påskhögtiden pekade fram mot och avbildade Jesu död. Jesus kallas för ”vårt påskalamm” (Första Korintierbrevet 5:7), och Han korsfästes precis på Påskoffrets dag. Om judarna bara hade godtagit Jesu tillämpning av profetian i Danielsboken 9 – vilken pekade fram mot det exakta året för Jesu död – och kopplat den till en riktig förståelse av meningen med Påskceremonin – vilken pekade fram mot den exakta dagen på året, då Jesus skulle bli korsfäst – kunde de exakt ha känt till den förutskickade tidpunkten för Jesu korsfästelse.

Den andra av de två viktigaste högtiderna i helgedomen var den sista under Gudstjänståret – denna pekade fram mot världens slut och kallades för ”Försoningsdagen”. Judarna iakttar den ännu och kallar dagen för Yom Kippur. Det var endast på den här dagen, som översteprästen gick in i ”det allraheligaste” i helgedomen. Där förvarades Guds Tio Bud, som utgör grundvalen för domen. På ett symboliskt sätt renade översteprästen helgedomen från folkets synder.

Under årets gång kom Israels barn till helgedomen, där de bekände sina synder över huvudet på ett lamm. Lammet var en bild på Jesus. Härigenom överförde de sina synder till lammet. Därefter slaktades lammet. Detta var en bild på Jesu död för oss, och lammets blod fördes in i helgedomen. Det var en bild på, att Jesu blod täcker syndarens överträdelser. Dessa synder hade registrerats i böckerna i den himmelska helgedomen.

På Försoningsdagen genomgicks varje persons fall symboliskt (domen) och sedan ”renades” helgedomen från alla synder, som registrerats där. Detta innebar helgedomens rening och var detsamma som domen. Så viktig var Försoningsdagen (Yom Kippur), att den föregicks av tio dagars självrannsakning. Tio dygn före Försoningsdagen blåste man i silverbasuner, för att meddela Israels barn, att det var dags för dem att rannsaka sig själva och ångra sina överträdelser. De, som struntade i att göra detta, utrotades ur sin släkt. Numera kallas dessa tio dagar för Rosh Hashanah. Lyssna till en beskrivningen härav från en judisk auktoritet på helgedomsceremonin, vilken inträffade på hösten.

”Hornstöten genljuder genom universums mörka rymder. Änglahärarna, som formerats i stridsordning framför Guds tron, darrar vid ljudet. Det är Rosh Hashanah, domens dag. Skriftrullarna med vars och ens bestämda öde öppnas inför Herren. På dessa rullar har varje person själv nedtecknat sina handlingar under det svunna året. Gud läser anteckningarna och uttalar dom. Därmed avgör Han ödet för alla människor inför det kommande året: Vilka skall dö, vilka skall leva, vilka skall bli rika, vilka skall bli fattiga, vilka skall komma upp sig här i världen, vilka skall drabbas av motgång, vilka skall leva i fred och vilka skall möta förtvivlan. Kungörelsen på hornstötandets dag är inte slutgiltig. Människorna får tio dagar på sig för att gå igenom sina handlingar, ångra ogärningar, utföra goda gärningar för att balansera vågskålarna, lova att de skall leva bättre och bedjande förlita sig på domarens nåd. Yom Kippur, den sista av dessa nådens dagar, innebär en djupt allvarsmättad period för bekännelse och ånger.

När Solen sjunker bortom synranden, stängs ödesrullen. Vars och ens öde för det stundande året har beseglats. Den årliga domen avslutas vid Solens nedgång med en kraftig hornstöt.” – Herman Wouk, This Is My God, sid. 85-86.

Tredje Moseboken 23:26 ”Och HERREN talade till Mose. Han sade: 27 Men på tionde dagen i samma sjunde månad är försoningsdagen. Då skall ni hålla en helig sammankomst, och ni skall fasta och offra eldsoffer åt HERREN. 28 På den dagen skall ni inte utföra något arbete, ty det är en försoningsdag, då försoning bringas er inför HERREN, er Gud. 29 Var och en som inte fastar på denna dag skall utrotas ur sin släkt. 30 Och var och en som utför något arbete på just den dagen skall jag utrota ur hans folk.” {Där Svenska Folk-Bibeln 98 använder ”fastar”, brukar King James Version uttrycket ”pinar sin själ” för denna självrannsakan.}

Tredje Moseboken 16:29 ”I sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, skall ni fasta och inte utföra något arbete, varken de som är födda i landet eller främlingen som bor ibland er. 30 Ty på den dagen skall försoning bringas för att rena er. Från alla era synder skall ni renas inför HERRENS ansikte. 31 En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall fasta. Detta skall vara en evig stadga. 32 Den präst som har blivit smord och invigd till att vara präst i sin fars ställe skall bringa försoning. Han skall ta på sig linnekläderna, de heliga kläderna, 33 och han skall bringa försoning för det allra heligaste och försoning för uppenbarelsetältet och altaret, och han skall bringa försoning för prästerna och allt folket i församlingen. 34 Detta skall för er vara en evig stadga, så att försoning bringas för Israels barn en gång om året för alla deras synder.”

Liksom Jesu död åskådliggjordes genom Påskfesten, avbildades domen genom Försoningsdagen. Försoningsdagen inträffade, då helgedomen symboliskt renades. Således kan domen i profetior kallas för antingen 1) domen; 2) Försoningsdagen; eller 3) renandet av (den himmelska) helgedomen. Någonstans i profetiorna måste, med något av de här likabetydande uttrycken, startåret för domen stå att finna. Gud ger oss i uppdrag, att hitta detta viktiga årtal och att förkunna det högljutt. Vi börjar vårt letande i Danielsboken 7:s hävdvunna förutsägelser. Efter det lilla hornets 1 260-åriga överhöghet, vilken vi såg löpte ut år 1798, fick Daniel se följande tilldragelse inträffa i himmelen.

Danielsboken 7:9 ”Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. 10 En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades.” {I King James heter det: ”Domstolens ledamöter satte sig ned, och böckerna öppnades.” Gud är således inte ensam bedömare av våra liv, även om Han förstås fattar det slutgiltiga beslutet om varje persons eviga öde.}

Danielsboken 7:25 ”Denne skall tala mot den Högste och ansätta den Högstes heliga. Han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar, och de skall ges i hans hand under en tid och tider och en halv tid. 26 Men dom skall hållas och hans välde skall tas ifrån honom och han skall fördärvas och förgöras i grund.”

Det här är den dom i himmelen, som vi talat om. Domen pågår i himmelen strax före Jesu andra ankomst. Lägg märke till, att processen i domstolen håller på, medan politiska makter fortfarande styr här på Jorden.

Danielsboken 7:10 ”En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades. 11 Sedan fortsatte jag att se, för de skrytsamma ords skull som hornet talade. Medan jag såg blev djuret dödat, och kroppen förstördes och kastades i den brinnande elden. 12 De övriga djuren miste också sin makt. Deras livstid var bestämd till tid och stund.”

Den här profetian för fram budskapet om domen i ljuset, och ger oss det ungefärliga årtalet – någon gång efter 1798 – fast utan att precisera det exakta årtalet. Kom dock ihåg denna grundregel, att varje profetia bygger på närmast föregående och tar fram flera detaljer, än närmast föregående. Kan det tänkas, att Gud i nästa förutskickelse blir precisare beträffande inledningsåret för domen? Jo, det är just det, som Gud gör. Sedan Han på nytt beskrivit det lilla hornets handlande, tar Gud sikte på den exakta tidpunkten för domen.

Danielsboken 8:14 ”Då svarade han mig: ’Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar, sedan skall helgedomen renas och återställas.’”

Danielsboken 7 anger för oss den ungefärliga tiden för den domens period, varunder helgedomen renas från synd. Nu ger Gud oss däremot en exakt tidpunkt – inom 2 300 dagar. Som vi redan lärt oss under tidigare lektioner, motsvarar en dag i profetior ett bokstavligt år (se Hesekiel 4:6; Danielsboken 9:24-26). Efter 2 300 år skulle således helgedomen bli renad.

Danielsboken 8:15 ”När jag, Daniel, hade sett denna syn och försökte förstå den, fick jag se en gestalt som såg ut som en man stå framför mig. 16 Och mitt över Ulai hörde jag rösten av en människa som ropade: ’Gabriel, uttyd synen för honom!’ 17 Då kom han nära platsen där jag stod, men jag blev förskräckt när han kom, och jag föll ner på mitt ansikte. Han sade till mig: ’Ge akt på detta, du människobarn, ty synen syftar på ändens tid.’”

Det var förstås den himmelska helgedomen, som skulle renas, ty synen åsyftar ”ändens tid.” I tusentals år har det pågått aktivitet i helgedomen, men vid domens avslutning upphör aktiviteten. När domen är över, kommer böckerna att stängas, registeranteckningarna om de rättfärdigas synder kommer att suddas ut i böckerna, och namnen på dem, som fortsatt sitt uppror, kommer att strykas ur Livets Bok. Deras synder kommer att stå kvar. Gud kommer att rensa upp ibland helgedomens böcker. När domen är klar och helgedomen renad, återvänder Jesus. Detta verk skulle börja inom 2 300 år.

Var i tidens ström befinner vi oss i förhållande till de 2 300 åren? Vi närmar oss. Nu behöver vi ta reda på, när de 2 300 åren börjar. Den upplysningen kommer vi med under nästa föreläsning.