tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 24: Dödens Mysterium

___________________________________________________________________________

Under Möte 23 lärde vi oss, att kommunikation med de döda egentligen inte inträffar. Vid seanser uppträder icke de döda. Nej, det är Djävulens hantlangare, som framträder som de dödas förmodade andar. Skriften förklarar, att ingen kan tala med de döda och Gud förbjuder alla, att kommunicera med de avlidna (Femte Moseboken 18). Bibelns enhetliga lära säger, att döden är en sömn. Under döden är man ej medveten om någonting (Predikaren 9:5-6).

De, som dött, och de levande kommer alla att möta Herren tillsammans (Första Tessalonikerbrevet 4:16-18) samtidigt. Mödrar kommer icke att möta fullvuxna barn vid Jesu återkomst. Deras barn kommer inte att ha vuxit upp moderlösa någonstans, nej, spädbarnen i fråga kommer att vakna upp till liv igen vid Kristi återkomst. Då kommer barn och mödrar att återförenas. Kanske ett sådant spädbarns sista stund tillbringades på sjukhus. Där blickade den lille upp i mammas ansikte mellan tårarna. Han ville så gärna, att mamma skulle lindra smärtorna. Härnäst känner spädbarnet, att smärtan är borta och att han läggs i mors famn. ”Mamma, tack, smärtan är borta”, försöker den lille att säga med sitt spädbarnsjoller. Spädbarnet är idel solsken och slår armarna om mamma för att uttrycka sin kärlek.

Jovisst är Guds sätt det bästa. Paulus säger åt oss att ”trösta varandra med dessa ord”, nämligen orden om uppståndelsen, inte några självbedragande ord om döda, som svävar omkring någonstans. Jesus kommer att låta oss återuppstå som verkliga människor, såsom Gud skapat oss. Mammor får då amma sina telningar, om de så vill. Vi får då krama om varandra. Ja, mina vänner, om vi bara förmår att ta till oss den här bibliska sanningen, kommer vi att fyllas av ett osvikligt hopp – det bästa i hela världen!

När inträffar Domen?

I kväll sover förvisso de döda sin omedvetna sömn i graven, i väntan på uppståndelsen. På den punkten är Bibeln glasklar. Skulle detta inte vara fallet, vore domen överflödig.

Apostlagärningarna 17:31 ”Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.’”

Domen över de döda hade inte inträffat på Paulus’ tid. Icke desto mindre hade Gud fastställt en domens dag. Hur skulle de döda ha kunnat hamna i himmelen eller helvetet, om de ej blivit dömda först?

När kommer Gud att utföra domen över de döda?

Uppenbarelseboken 22:12 ”’Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.”

Då, inte tidigare, kommer vissa till himmelen. Då, inte tidigare, kommer andra att straffas. Vid den tidpunkten lönar Gud var och en.

Matteusevangeliet 16:27 ”Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.”

Judasbrevet 6 ”Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora domens dag.”

Judasbrevet 14 ”Om dem har också Hanok i det sjunde släktledet efter Adam profeterat: ’Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga 15 för att hålla dom över alla och straffa alla för de gudlösa gärningar som de har begått och för alla de hårda ord som dessa gudlösa syndare har talat mot honom.’”

Johannesevangeliet 5:28 ”Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst 29 och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.”

Var kommer de döda att vara, när Jesus kallar på dem? I graven, icke i himmelen eller i helvetet.

Apostlagärningarna 24:15 ”Och jag har samma hopp till Gud som de, att både rättfärdiga och orättfärdiga skall uppstå en gång.”

Matteusevangeliet 25:31 ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna. 33 Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra. 34 Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse… 41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar… 46 Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.’”

Vänner, Bibeln är entydig. Skriften kan inte feltolkas. Den överväldigande mängden belägg visar om och om igen att de döda, både rättfärdiga och onda, kommer att sova fram till Jesu andra ankomst. De döda befinner sig nu varken i himmelen eller helvetet. De ligger i graven, liksom David (Apostlagärningarna 2:29, 34), väntande på uppståndelsen.

Det stämmer, att de flesta inte tror på detta, men så här lyder Guds Ords tydliga undervisning. Mot bakgrund av de klara upplysningarna om de dödas medvetslöshet i graven, finns det bara ett par, tre texter, som kan användas som stöd för den gängse, eller allmänna, teorin om människans inneboende, medfödda odödlighet. Bibeln manar oss, att ”jämföra Skriftställe med Skriftställe” (se Jesaja 28:10, särskilt i King James Version). Bibeln måste få tolka sig själv. Vi skall nu se på de här anförda texterna.

Liknelsen om den rike Mannen och Lasarus

Lukasevangeliet 16:19 ”Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och fest. 20 Men vid hans port låg en fattig man som hette Lasarus, full av sår. 21 Han längtade efter att få äta sig mätt på det som föll från den rike mannens bord. Ja, hundarna kom och slickade hans sår. 22 Så dog den fattige och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Även den rike dog och begravdes. 23 När han plågades i helvetet, lyfte han blicken och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. 24 Då ropade han: Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa fingerspetsen i vatten för att svalka min tunga, ty jag plågas i denna eld. 25 Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst och du plåga. 26 Och till allt detta kommer att det är en stor gapande klyfta mellan oss och er, för att de som vill gå över härifrån till er inte skall kunna det och för att inte heller någon därifrån skall kunna komma över till oss. 27 Den rike mannen sade: Då ber jag, fader, att du skickar honom till min fars hus 28 för att varna mina fem bröder, så att inte de också kommer till detta pinorum. 29 Men Abraham sade: De har Mose och profeterna. Dem skall de lyssna till. 30 Nej, fader Abraham, svarade han, men om någon kommer till dem från de döda, omvänder de sig. 31 Abraham sade till honom: Lyssnar de inte till Mose och profeterna, kommer de inte heller att bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.”

Detta är en liknelse. Den används, för att få fram tre poänger. Jesus säger tydligt, vad Han vill få oss att förstå: (1) De rika har inga favörer gentemot de fattiga. (2) Man får inget annat tillfälle efter döden. Ens eviga öde beror på, vad man gör i det här livet – vers 26; och (3) Om människor inte låter sig övertygas av Bibeln, låter de sig inte övertygas av något – vers 31. (4) En persons ekonomiska eller sociala omständigheter i detta liv har inget som helst att skaffa med vederbörandes framtida öde eller plats i himmelen.

Det går inte att ta varje detalj i liknelsen bokstavligt. Alla hamnar inte vid Abrahams sida. Abraham kan heller inte tala med människor i helvetet under hela evigheten (se Uppenbarelseboken 21:4). Det här är en liknelse, och vi måste inse, vad det är som Jesus vill ha sagt. Man kan inte grunda lärosatser på vissa detaljer i en liknelse, när dessa går på tvärs mot Bibeln i övrigt. Bibeln säger rakt ut, att de döda är medvetslösa till Jesu återkomst, och vi måste därför godta denna otvetydiga lära och förstå liknelsen i detta ljus. Skriften måste få vara sin egen uttolkare och stämma överens med sig själv. Vi måste jämföra ”bud med bud, rad med rad” (Jesaja 28:10, King James Version).

En gång frågade lärjungarna Jesus: ”’Varför talar du till dem i liknelser?’” (Matteusevangeliet 13:10). Varför inte bara tala rakt på sak, för folk kan ju dra alla möjliga slutsatser av de här berättelserna? Hur löd Jesu svar?

Matteusevangeliet 13:11 ”Han svarade dem: ’Ni har fått lära känna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra.”

Menar Du, att Gud inte vill att alla skall förstå liknelserna? Detta är, vad Jesus sade. Hans undervisning var sådan, att verkliga sanningsälskare tydligt kunde förstå. Samtidigt kan den, som söker ursäkter för att tro något annat, finna dessa ursäkter. Hur kan vi vara säkra på, att vi rätt förstår liknelserna?

Matteusevangeliet 13:12 ”Ty den som har skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.”

”Ty den som har” – har vad då? Har sann insikt i resten av Bibeln, ty bud måste jämföras med bud, litet grand här, litet grand där. ”Ty den som har skall få, och det i överflöd… men den som inte har, från honom skall tas också (det lilla) han har.”

Vill Gud, att alla skall begripa sanningen? Nej. Han vill endast, att uppriktiga personer skall förstå sanningen. Beträffande nästan varje ämne i Bibeln, har Gud lagt in en vers, som går att vrida och vränga på för att stödja falska uppfattningar för den, som förbiser allt annat om ämnet. Men om vi gör som Bibeln säger – studerar allt det Bibeln har att säga om ett visst ämne – är Guds Ord klart och tydligt.

Andra Tessalonikerbrevet 2:9 ”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. 11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.”

Om man inte vill veta sanningen, låter Gud en bli vilseförd. Vad Han önskar, är att få våra hjärtan. Men om vi verkligen vill lära känna sanningen, har Han lovat att vara vår Lärare.

Rövaren på Korset

Lukasevangeliet 23:42 ”Och han sade: ’Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.’ 43 Jesus svarade: ’Amen {sannerligen} säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.’”

Lägg först och främst märke till, att rövaren sade: ”tänk på mig, när du kommer till ditt rike”, och inte ”när jag dör”. Jesus svarade, att Han genast godtog honom.

Det förekom ingen interpunktion i Nya Testamentets ursprungliga text på grekiska. Interpunktionen ombesörjdes av översättarna, som gjorde så gott de kunde. Det hände dock, att de begick misstag.

Till exempel heter det i Apostlagärningarna 19:12 i King James Version, att man från Paulus’ ”kropp till de sjuka hämtade dukar eller plagg, och sjukdomarna lämnade dem.” Här placerades {på engelska} kommatecknet fel. Dukarna var inte sjuka, men till de sjuka (personerna) fördes det dukar. {I Svenska Folk-Bibeln 98 är versen lättbegripligare: ”så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.” Sammanhanget skall dessutom alltid tas i beaktande!}

Här kan man sätta ut kommatecknet antingen före eller efter ordet ”i dag”. Alltså sade Jesus: ”Sannerligen säger jag dig i dag: Du skall vara med mig i paradiset.”

Som bekant, kom inte ens Jesus till paradiset den dagen. På Söndagens morgon sade Jesus till Maria: ”’Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern” (Johannesevangeliet 20:17). Faderns tron står mitt i paradiset, eller himmelen (se Uppenbarelseboken 2:7; 22:1-2. Livets träd, som står framför Guds tron, sägs befinna sig ”i Guds paradis” {King James: ”mitt i Guds paradis”}). Jesus Själv hade inte stigit upp till paradiset på Söndagen, så hur skulle rövaren ha kunnat vara med Jesus i paradiset på Fredagen? Jesu ord på Fredagen innebar detta: Rövaren blev frälst där och då, utan att hinna döpas, göra bot och bättring eller iaktta andra ritualer eller {växa till som kristen under långa} tidsrymder, som vissa anser vara nödvändiga för att man skall bli frälst.

Käre vän, i dag är Jesus lika villig att försäkra oss om frälsningen, som då det gällde rövaren på korset. Har Du tagit emot Jesus ännu? I Honom har vi vår livförsäkring. Han är vårt hopp och vår frälsning. Han kom för att skänka oss liv; Han är uppståndelsen och livet. Han kom för att ge oss liv – evigt liv – och för att ge oss ett översvallande härligt liv. När Jesus återvänder, kommer vi icke att vara några andar, som svävar omkring på ett moln någonstans. Vi kommer att vara verkliga människor, uppståndna från de döda och förvandlade till odödliga varelser vid Hans framträdande. Vi kommer att vara såsom Gud avsåg att vi skulle vara från begynnelsen. Visst planerar just Du att vara där? Visst tänker Du lägga den planen nu?

Liksom Jesus sade till Sackeus i Lukasevangeliet 19:9, och såsom Han senare sade till rövaren på korset, vill Han säga till Dig denna dag: ”’I dag har frälsning kommit till denna familj”.

Under nästa föreläsning kommer vi att studera ”helvetet”. Den här gången har vi inte haft tid, att granska vad Bibeln menar med själar som är i fängelse, utan det gör vi vid nästa tillfälle. Vad är helvetet? Är Gud en grym tyrann? Basar Han över helvetet? Vid nästa träff kommer Du att se, att Bibeln är lika kristallklar rörande helvetet som beträffande de dödas sömn. Du kommer att inse, att det förekommer en hel rad missuppfattningar på den här punkten också. Du kommer att förstå, att Gud visst är kärleken.

Vad skulle Du säga?

Den ene grundaren av Steps to Life tjänade delvis ihop till sina collegestudier genom att arbeta som sjukvårdsbiträde på ett sjukhus i Lincoln, Nebraska {USA}. En dag hade han precis kommit till arbetet, då han mötte två föräldrar. De storgrät och var på väg ut ur ett sjukrum. Han frågade, vad som hänt. En sköterska berättade för honom, att parets lilla dotter just hade avlidit i rummet. Dessa föräldrar bar på en sorg, som bara andra föräldrar, som gått igenom samma erfarenhet, kan sätta sig in i.

Vad skulle Du säga, om Du stode bredvid sängen åt Din femårige son eller dotter, som varit med om en svår olycka och låge före döden? Barnet kanske hade svåra smärtor och ville, att Du skulle ta bort dem. Kanhända det vore omöjligt och Du visste om, att snart dör mitt barn. Du hade bett om tillfriskning, men i det här fallet hade Gud sagt ”nej”. Han hade sett, att döden vore den bästa lösningen. Vad skulle Du säga?

Om Du kände till sanningen om döden, och om Du uppfostrat Ditt barn till att älska Jesus, kunde Du svara så här:

”Johan (eller Maria), jag förstår att det gör förfärligt ont.”

”Ja, pappa (eller mamma), kan Du få bort det onda?”

”Nej, Johan, men det kan Jesus, och Han kommer att göra det alldeles strax.”

”Hur snart är ’alldeles strax’?”

”Du förstår, Johan, först måste Du sova en liten stund. Du kommer att somna om några minuter. Det kommer att kännas, som om Du bara sover några ögonblick. När Du vaknar upp, kommer all smärta att vara borta och Du kommer att vara frisk igen. Dessutom: När Du vaknar, kommer Du att se Jesus, för Han kommer för att göra Dig helt frisk.”

”Kommer jag att ligga i den här sängen då, pappa?”

”Nej, min pojke {eller flicka}, medan Du sover, kommer vi att föra Dig till en stor park – en begravningspark – och det är där, som Du kommer att vakna.”

”Kommer Du att vara där, pappa?”

”Ja, min gosse {eller tös}, mamma och jag kommer båda att vara där hos Dig. Vi tänker inte lämna Dig.”

”Lovar Ni, att stanna hos mig, pappa och mamma?”

”Ja, min son {eller dotter}, det lovar vi.”

”Jaha, pappa och mamma, om Ni lovar mig att vara hos mig, tills jag somnar, och om Ni lovar mig att vara hos mig, när jag vaknar, har jag inget emot det. Det känns som om jag håller på att somna redan nu. Vill Ni ge mig en puss, innan jag sluter ögonen?”

Käre vän, detta är Bibelns stora hopp. ”Då skall Herren själv stiga ner från himlen med ett högt rop… Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem… för att möta Herren i rymden…Trösta därför varandra med dessa ord” (Första Tessalonikerbrevet 4:16-18 {vers 16:s slut ur King James Version}).

För de Döda tycks det som om de genast hamnar i Himmelen eller i Helvetet

För de döda tycks Jesus komma genast – de uppfattar inte, att tiden går. Lika fort som Paulus halshöggs i Rom, lika fort kommer han att öppna ögonen på nytt vid Jesu återkomst. Det hela kommer att gå så snabbt, att han tror att han fortfarande ligger vid stupstocken. Likafullt har det gått, fastän han inte vet om det, ungefär 2 000 år.

Skulle Du förlora ett barn, kommer barnet att uppfatta det som om det i nästa ögonblick är vid liv vid Jesu återkomst. Om Du varit trogen, kommer Du att vara där med Ditt barn. Han eller hon kommer inte att uppfostras av änglarna. Barnet kommer inte att vara vuxet, när Ni råkas härnäst. Nej, vi kommer alla att färdas till himmelen tillsammans, och Du kommer att ha förmånen att få uppfostra Dina barn, som döden slitit ifrån Dig.

Sannerligen, Guds plan är den bästa. Om vi är ett med Kristus, behöver vi inte frukta döden. I själva verket kommer vi inte ens att känna till att vi dött, ty ”de döda vet ingenting” {Predikaren 9:5}.

Jesus kom hit till vår värld och dog på korset för att förtjäna rätten, att skänka Dig evigt liv, och om Du hör till Honom och skulle dö före Hans återkomst, kommer Kristi andra ankomst för Dig att ske omgående, hur än länge Du legat död före dess – för Dig kommer dödsögonblicket att vara lika med uppståndelseögonblicket.

Jesus älskade Dig så högt, att Han kom hit och dog på korset för att göra uppståndelsen till evigt liv möjlig. Han sade: ”brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva’” (Johannesevangeliet 6:51). ”Och detta är hans vilja som har sänt mig att jag inte skall förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen. Ty detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen’” (Johannesevangeliet 6:39-40).