tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 2: Därför kunde inte Hitler erövra Europa

___________________________________________________________________________

Danielsboken 2:38 ”i din hand har han gett människorna, djuren på marken och fåglarna under himlen, var de än bor, och han har satt dig till herre över alltsammans. Du är det gyllene huvudet.”

Förvisso var det här inga goda nyheter för Nebukadnessar. Han yvdes över faktumet, att guldhuvudet stod för honom, men tanken på att ett annat rike skulle överta hans välde äcklade honom. ·

Babylon: 605 till 539 f.Kr.

Babylon, huvudet av guld, var en av historiens mäktigaste städer. Enligt en del historiker från Antiken, var dess murar över 60 meter höga och så breda, att det gick att köra flera hästspann i bredd på körbanan högst upp på murarna. Floden Eufrat rann igenom staden. Höga, mäktiga murar kringgärdade den. Stadsportar och broar över floden band samman de två stadshalvorna. Vid fara stängdes portarna.

Guldhuvudet var en passande bild på Babylon, ty den utmärktes av prakt, med fina, hängande trädgårdar, påfågelstuppar och olika slags metaller. Babylons arméer hade intagit världen och tagit med sig dess skatter, att smycka stadens tempel med. Den grekiske historiken Herodotus beskriver hur babylonierna slösade med guld, främst i tempeltjänsten. I sin diskussion om Babylons gyllene gud, Bel-Marduk, slår han fast att guden satt på en guldtron, bredvid vilken stod ett bord av guld. Därnäst följde ett guldaltare i det gyllene templet.

I staden hade man samlat matförråd för årtionden. Dess arméer var världens mest väldisciplinerade. Murarna var ogenomträngliga. Nebukadnessar trodde inte att någon makt skulle inta hans rike. Nebukadnessar skrev själv följande ord på en lertavla, som nyligen grävts fram av arkeologer: ”Oh, Babylon, min ögonsten, alla rikens lov och pris. Må det bestå för evigt!” Men Gud sade, att det icke skulle bestå för alltid. Nej, ett annat rike, underlägset detta, skulle störta Babylon. ·

Medien-Persien: 539 till 331 f.Kr.

Babylons styrka avtog raskt. Tjugo år efter Nebukadnessars död 562 f.Kr. stod en ny makt fram för att utmana dess förmåga. Två länder gjorde gemensam sak, för att kuva Lydien, Egypten och slutligen Babylon. De länderna var Medien och Persien. Även om Medien var det äldre och mer framstående av de två, var det den persiske generalen Koresh som erövrade Babylon. Snart blev Persien det ledande landet av de två och representerade till sist hela riket. Sedan 1935 kallar vi landet Persien för Iran.

År 539 f.Kr. omringade Koresh Babylon med en här och skar av dess förbindelser till omvärlden. Fast det bekymrade inte invånarna, ty vem skulle kunna klättra uppför stadens väggar? Den persiska armén kunde steka sig i ökensolen så mycket de ville, Babylon skulle allt klara sig! Invånarna var trygga. Men Gud hade förutsagt, att Babylon skulle falla, och tiden var inne. Berättelsen om Babylons fall återges i Danielsbokens femte kapitel.

Belsassar, den dåvarande babyloniske kungen, beslutade sig för att hålla en storslagen fest till sina gudars ära på en av rikets helgdagar. Han ämnade visa sitt förakt för den persiska hären, som var lägrad där utanför i öknen, och Daniels Gud, som förutskickat Babylons fall. För att håna Daniels Gud, befallde han att de heliga föremål som man lagt beslag på i Jerusalems tempel, skulle hämtas och användas som vanliga kärl för spritdrycker under festen till de babyloniska gudarnas ära. I likhet med Babylons innevånare, kände Belsassar väl till sin farfars dröm. Daniel var fortfarande en ledare i landet. Men liksom Farao tusen år tidigare, sade Belsassar: ”Vem är Gud att jag skulle lyssna på Honom? Mitt Babylon är starkare, än Daniels Gud. Ta hit hans Guds kärl och låt oss vanhelga dem!”

År 539 f.Kr. hade Babylon nått gränsen för Guds tålamod. Ögonblicket var inne för drömmens uppfyllelse. Daniel sade den kväll, då drömmen visades för honom:

Danielsboken 2:20 ”’Lovat vare Guds namn från evighet till evighet. Ty vishet och makt tillhör honom. 21 Han låter tider och stunder skifta, han avsätter kungar och tillsätter kungar, han ger de visa deras vishet och de förståndiga deras förstånd.”

Så betraktar vi de händelser, som medgav att ett svagare land välte ett tidigare starkare land över ända.

Danielsboken 5:1 ”Kung Belsassar ordnade en stor festmåltid för sina tusen stormän och drack vin med dem. 2 När Belsassar var påverkad av vinet, befallde han att man skulle bära in de kärl av guld och silver som hans far Nebukadnessar hade tagit ur templet i Jerusalem. Ur dem skulle sedan kungen och hans stormän, hans gemåler och bihustrur dricka. … 5 I samma stund visade sig fingrar som av en människohand, som skrev på den vitkalkade väggen mitt emot den stora ljusstaken i kungens palats”.

Här var ljusstaken från Jerusalems heliga tempel, dess lampor lyste mitt under Babylons avgudadyrkan. Mitt emot ljusstakens lampor visade sig en människohand och skrev dessa ord i eldskrift:

Danielsboken 5:25 ”Mene mene tekel u-farsin.”

Man hittade ingen, som kunde läsa språket. Slutligen tillkallades Daniel, och han läste och tydde orden:

Danielsboken 5:26 ”Mene betyder: Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. 27 Tekel betyder: Du är vägd på en våg och funnen vara för lätt. 28 Peres betyder: Ditt rike är delat och givet åt meder och perser.’ … 30 Samma natt dödades Belsassar, kaldeernas kung. 31 Och medern Darejaves tog emot riket när han var sextiotvå år.”

Käre vän, Guds Ord är sant. Ja, Gud förutskickade inte bara Babylons fall, utan Han förutsade jämväl den person som skulle inta det och precis hur. Detta skedde omkring 150 år före Koreshs födelse. Koresh erövrade Babylon, därefter insatte han sin farbror Darius på tronen.

Så här bar sig Koresh åt. Han lät omringa staden, så att ingen kunde ta sig ut. Sedan grävde hans soldater en väldig reservoar, där babylonierna inte såg dem. Han ordnade det så, att dammen skulle vara klar till Babylons helgdag för sitt rikes gud, Bel-Marduk. Han räknade med att kungen och hans adelsmän skulle bli berusade den kvällen. På kvällen för festen lät han öppna en ny kanal genom en av flodstränderna, varpå vattnet började forsa in i sänkan man grävt ut. Härigenom sänktes vattenståndet snabbt. Så snart som vattnet var midjedjupt, vadade, i nattmörkret, två regementen med soldater – ett från stadens vardera ände – ut i floden och började marschera mot innerstaden. Väktare borde ha stängt stadsportarna, som band ihop de två stadshalvorna, men alla var på fest. Då soldaterna anlände till innerstaden, fann man huvudportarna mellan stadens två delar stå vidöppna. De tågade in, dödade kungen och tog över staden. Detta skedde 539 f.Kr. Lyssna på den här profetian, som skrevs av Jesaja någon gång omkring 700 f.Kr.:

Jesaja 44:24 till 45:5 ”Jag, HERREN, är den som har gjort allt… 26 Jag är den som säger om Jerusalem: ’Det skall bli bebott’… 27 Jag är den som säger till havsdjupet (floden Eufrat, som rann genom Babylon): ’Torka ut! Dina strömmar skall jag låta sina.’ 28 Jag är den som säger om Koresh: ’Han är min herde, han skall fullborda allt det jag vill… 1 Så säger HERREN till sin smorde, till Koresh som jag har fattat vid hans högra hand för att slå ner folken inför honom, lossa bältet från kungars höfter och öppna dörrar för honom (de två stadsportar i Babylon, som lämnades öppna på den ödesdigra kvällen), så att inga portar mer är stängda… 4 För min tjänare Jakobs skull, för Israels skull, min utvalde, kallade jag dig vid namn. Jag gav dig ett ärenamn, fastän du inte kände mig. 5 Jag är HERREN och det finns ingen annan. Utom mig finns ingen Gud.”

Käre vän, det finns bara en Gud, som kan uträtta detta – som kan kalla en person vid namn och ange sättet för hans erövring 150 år innan han ens är född. Och på detta vis kom det andra världsriket till. ·

Grekland: 331 till 168 f.Kr.

Medien-Persien stod kvar som världens ledande makt under lång tid. Bibeln säger, att det skulle följas av ”ett tredje rike av koppar, och det skall regera över hela jorden” (Danielsboken 2:39), och förvisso utbredde sig det tredje riket över ett mycket vidare område, än Perserriket.

Ni kommer säkert ihåg den ungdomlige grekiske generalen Alexander den Store, som, med en här på endast 50 000 man, besegrade Persiens tungt beväpnade armé på närmare 1 000 000 man i slaget vid Arbela i Oktober, 331 f.Kr. Därifrån tågade han till Indien och erövrade varje land han drog in i, tills han saknade motståndare. Han erövrade Egypten och byggde staden Alexandria, som uppkallades efter honom själv. Historikern Arian sade: ”Jag är övertygad om, att det inte var ett land, en stad eller ett folk som då fanns, dit hans namn inte sträckte sig. Det verkar som om en gudomlig hand styrde över både hans verk och hans handlande.” Grekiska blev det allmänna världsspråket under de därpå följande 400 åren.

Alltså blev Grekland det tredje världsriket, vilket symboliserades av buken och låren av koppar. Emellertid hette det i profetian, att det skulle uppstå ännu en världsmakt – benen av järn. ·

Rom: 168 f.Kr. till 476 e.Kr.

Den makt, som besegrade Grekland, var Rom. Det var Rom, som styrde på Kristi tid. Det var ett romerskt påbud, som nödgade Maria och Josef till att resa till Betlehem och skattskrivas vid Jesu födelse. Det var romerska soldater, som korsfäste Kristus. Och hans grav förseglades med ett romerskt sigill. Våra månader Juli och Augusti vittnar fortfarande om Julius Caesars och Augustus Caesars styre, de uppkallades nämligen efter dem.

I sitt storslagna verk Det Romerska Rikets Uppgång och Fall erkänner Edward Gibbon, att i bildstoden i Danielsbokens andra kapitel, med huvud av guld, bröst och armar av silver, lår av koppar och ben av järn, har vi en beskrivning av de länder, som regerade världen från Babylons tid till Roms dagar. Han säger så här: ”Bilderna av guld, silver, koppar (brons), som synes stå för länderna och deras kungar, slogs i tur och ordning sönder av Roms järnmonarki” (anfört i Britannica Great Books, Band 40, s. 631). Till och med denne världslige historiker såg i bildstoden i Danielsboken kapitel 2 ett porträtt av världsväldens uppgång och fall.

Rom var grymmare mot sina fiender än någon annan världsmakt dessförinnan. Hon styrde med en vilja av järn, och krossade skoningslöst varje uns av motstånd.

När vi nu betraktat historiens mönster och sett, hur ett land blivit det främsta, bara för att ersättas av ett annat, sedan åter ett annat – Babylon, Medien-Persien, Grekland och Rom – vore det naturligt, om vi skulle mena att ett femte världsrike skulle uppstå härnäst. Men i Skriften står det en annorlunda förutsägelse. Efter järnbenen, bilden på det fjärde storriket, förutskickar inte Bibeln något femte jordiskt välde! Fyra länder har styrt världen från Daniels tid till vår – Babylon, Medien-Persien, Grekland och Rom – inte tre, inte två, inte sex. Historiens förlopp har varit precis som Bibeln förutsagt, så vi vet att denna värld inte saknar uppsyningsman, någon med herravälde över det hela. Liksom Gud har sett och planerat för det svunna innan det skedde, ser och har Han en plan för framtiden. ·

Det splittrade Romarriket: 476 e.Kr. - ?

Inget ensamt välde ersatte Rom som världshärskare, men det hedniska Rom tog ett slut. Benen av järn följdes av fötter och tår, som bestod delvis av järn, delvis av lera.

Danielsboken 2:41 ”Och att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det skall vara ett splittrat rike, men med något av järnets fasthet. Du såg ju att där var järn blandat med lerjord. 42 Att tårna på fötterna delvis var av järn och delvis av lera betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Att du såg järnet vara blandat med lerjord betyder att människor skall blanda sig med varandra genom giftermål men att de inte skall hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.”

Gud förutsade att det gamla Rom inte skulle följas av något nytt världsrike, utan skulle slås i bitar. Från 351 till 476 e.Kr. stormade barbarstammar fram över Västra Europa. Dessa delade upp det en gång så starka Romarriket i mindre områden. Anglosaxerna steg i land i England, frankerna grundade Frankrike, alemannerna byggde upp Tyskland, vidare burgunderna, vandalerna, östgoterna, sveverna, herulerna, lombarderna och västgoterna – tio till antalet.

Enligt profetian skulle vissa av länderna, som skulle ligga inom det järnstarka området, vara svaga som krukmakarlera, medan andra skulle bevara Roms styrka. Somliga av länderna, som intog det hedniska Roms plats, blev väldigt svaga, medan andra varit stora militärmakter, såsom Stor-Britannien varit under lång tid, Frankrike under Napoleon och Tyskland under kejsarna och Hitler.

Nu betraktar vi profetian på nytt. ·

Kommer Europa någonsin att återförenas som en bestående, sammanhängande maktunion såsom det var under Roms styre?

Karl den Store försökte åstadkomma en ny, hållbar, Europeisk Union, Ludvig V och Napoleon likaså, Hitler försökte genom nationell socialism, kommunismen har försökt med internationell socialism, och nu gör andra ytterligare ett försök. Om och om igen har man stångat pannan blodig, för att ånyo skapa en världsmakt av Europa.

Vi läser vers 43 igen:

”Att du såg järnet vara blandat med lerjord betyder att människor skall blanda sig med varandra genom giftermål men att de inte skall hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.”

Märk dessa fem ord: ”de skall inte hålla samman”. Länderna symboliserade av bildstodens tår skulle aldrig mera bli varaktigt förenade.

Har Ni någonsin undrat över, varför det, från det hedniska Romarrikets tid till i dag, aldrig funnits ett förenat Europa? Det är inte så, att ingen velat förena Europa – nej då, många har eftersträvat en Europeisk Union! På 800-talet försökte Karl den Store förverkliga det han kallade för det ”Heliga Romerska Riket”. Han försökte och misslyckades. Detsamma gällde Karl V och Ludvig XIV. Så kom Napoleon. Denne tillkännagav: ”Jag ville grunda en europeisk ordning, en europeisk lagsamling, en europeisk högsta domstol.” Det skulle ha förekommit ett folk i hela Europa. Europa skulle ha blivit ett land. Vad var Napoleons önskan? Att göra Europa till ett land. Men vad hade Bibeln förutsagt? ”De skall inte hålla samman”. Dessa fem ord var starkare, än Napoleon. Dessa fem ord har stått emot kraften och förmågan hos världens mäktigaste arméer.

Bibeln säger att det endast skulle förekomma fyra världsvälden, som skulle härska oinskränkt på jordklotet – Babylon, Medien-Persien, Grekland och Rom – och inga fler. Rom skulle delas upp och aldrig enas igen. Då Napoleon besegrades vid Waterloo, sade han: ”Gud den Allsmäktige blev för mycket för mig.”

Så framträdde Hitler. Hitlers pansardivisioner virvlade fram genom Europa under Andra Världskriget. Även han ville förena Europa. Likt Belsassar, trotsade Hitler Daniels Gud. I Mars, 1941 tillkännagav Hitler dristigt: ”Ser Ni mitt folk? Vi behöver inte få något från Gud! Vi begär inget av Honom, än att Han skall låta oss vara i fred. Vi vill utkämpa vårt eget krig, med våra egna vapen, utan Gud. Vi vill uppnå vår seger utan Guds hjälp.” Hans stridsvagnsdivisioner dundrade genom Europa. De Allierades trupper stod med ryggen mot väggen vid Engelska Kanalen. Vid den tidpunkten i kriget verkade det som om Hitler skulle inta hela Europa inom några dygn. Han hade alla militära fördelar. Hans generaler studerade vädret ingående. De anföll då vädret var behagligt, så att stridsvagnarna snabbt skulle kunna slå till mot de Allierades styrkor, och för att hindra britterna från att dra bort sin inringade här från Dunkerques stränder.

Så en kväll lägrade sig en sällsam dimma. Winston Churchill vädjade, i en krissändning på radio, till britterna att bistå i bortdragandet. Motorbåtar, familjebåtar, lustjakter, skutor, alla slags flytetyg skickades dit i skydd av dimman för att rädda de instängda allierade trupperna. De allierade styrkorna räddades och omgrupperade samt återvände, och den här gången vann man kriget. Hitler sade: ”Vi behöver inte få något från Gud… Vi vill utkämpa vårt eget krig”. Men fem ord ur en biblisk profetia, ”de skall inte hålla samman”, omöjliggjorde Tysklands seger. ·

Ett nytt världsrike skall uppstå!

Danielsboken 2:44 ”Men i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt inte skall överlämnas till något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men själv skall det bestå för evigt. 45 Du såg ju att en sten revs loss från berget, men inte genom människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har nu uppenbarat för konungen vad som skall ske i framtiden, och drömmen är sann och uttydningen tillförlitlig.’”

Här har vi nästa händelse i den profetiska tidtabellen: ”Men i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras”.

I vilka kungars dagar?

I det delade Europas dagar. I Stor-Britanniens, Frankrikes, Italiens, Schweiz’, Spaniens, Tysklands… dagar. ”Och vars makt inte skall överlämnas till något annat folk (ett därpå följande rike). Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken”.

”Inte genom människohänder” är ett bibliskt uttryck, som betyder att det uträttas av Gud, ej av människor. Alltså föreställer stenen, som revs loss utan människohänder, Guds rike upprättat genom Jesus Kristus. Alla, som inte blivit en del av det riket, kommer att gå under, men alla undersåtar i det riket kommer att leva för evigt.

Matteusevangeliet 21:42 ”Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon? 43 Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt. 44 Den som faller på den stenen skall krossas, och den som stenen faller på skall smulas sönder.’”

Vi måste antingen falla på stenen och krossas – få våra synder och vår stolthet och själviskhet krossad – eljest smulas vi sönder och krossas av Stenen.

De, vars synd söndersmulats, kommer att ingå i Guds nya, eviga rike. Bibeln säger att Jesus skall återvända för att grunda ett rike, där det inte skall förekomma krigshot, fruktan, tumult och förvirring, strid, hunger, svält eller slut på livet.

Avsikten med profetiorna är att visa, steg för steg, hur vi kan bli invånare i det eviga riket. Ett till rike skall uppstå – ett med rättvisa och evigt välstånd. Liksom hela den första delen av synen har uppfyllts till punkt och pricka, kommer även den andra delen att uppfyllas. Ett annat rike är i antågande. Uppenbarelseboken beskriver det riket:

Uppenbarelseboken 22:3 ”Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 4 De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor.”

Uppenbarelseboken 21:4: ”Och han {Gud} skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.’”

Jag vill bli medborgare i det riket, vill inte Du det? Orsaken till att Gud tänker grunda Sitt rike, är att Han älskar just Dig och att Han önskar att snart få torka alla Dina tårar och ta Dig med Sig till en plats, där Du aldrig mera kommer att gå på begravning, där Du slipper att ligga på lasarettet, där Du aldrig blir ledsen, utan alltid är i närheten av dem Du älskar och som älskar Dig. Bibelns profetior uppenbarar en Gud, som älskar människorna och har storslagna planer för att göra dem lyckliga och skydda dem mot sorg och elände.

Världen sitter fast i rävsaxen, och det ordentligt – överbefolkning, för mycket användning av kemikalier och atombomber nog att utplåna oss alla. Äktenskapet, moralen och ekonomin svävar alla i fara. Kokain och andra olagliga droger förslavar våra ungdomar. Sex, lusta och våld fyller massmedia. Besinningsfulla människor världen över frågar sig: ”Vart är vi på väg?” Människor är antingen som hypnotiserade, intar lugnande medel eller fylls av skräck – så vida icke de förstår profetiorna. Ty det finns en utväg.

Inga mänskliga lösningar botar världens huvudvärk, men Gud har en lösning. Gud kommer att inrätta en ny världsordning. Du avgör, om Du skall bli undersåte i det rike som Jesus kommer att upprätta. I tredje kapitlet i Uppenbarelseboken berättar Jesus om Sin hjärtelängtan – att Du måtte ingå i Hans rike:

Uppenbarelseboken 3:20 ”Se, jag står vid dörren (till Ditt hjärta) och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. 21 Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron. 22 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna.’”

Tänker Du öppna hjärtedörren åt Honom? Tänker Du ta emot Honom som Herre över Ditt liv?

Det tragiska med nutidens värld är, att många fattar samma beslut som judarna i Kristi dagar. De sade: ”Vi vill inte ha honom till kung över oss.” Lukasevangeliet 19:14.

Om Du vägrar att låta Dig styras av den milde och omtänksamme Kristus, kommer Du att ställa Dig under Anti-Krists järnhårda styre.

Alldeles innan himmelens Gud grundar Sitt eviga rike i denna värld – i enlighet med förutsägelsen i Danielsboken 2 – kommer Anti-Krist att försöka föregå den händelsen, genom att inrätta en Ny Världsordning. De flesta kommer att missta denna för Kristi rike. Föreställ Dig att Du tror Dig tillbedja Kristus, som återvänt till vår Jord. För sent upptäcker Du, att Du i stället tillbett Anti-Krist och förlorat Ditt eviga liv på kuppen.

Enligt Uppenbarelseboken, kommer historiens värsta villfarelser att inträffa omedelbart före Kristi väldes grundande, som omnämns i Danielsboken 2. Vi skall betrakta Anti-Krists välde och bilden åt vilddjuret under de följande mötena.

Babylon (606-539 f.Kr.)

Medien-Persien (539-331 f.Kr.)

Grekland (331-168 f.Kr.)

Rom (168 f.Kr.-476 e.Kr.)

Splittrat Europa (476 e.Kr.-?)