tillbaka

Steps to Lifes Föreläsningar om Framtiden

Möte 14: Den levande Gudens Märke

___________________________________________________________________________

Före studiet om ”Vilddjurets Märke”, blir vi hjälpta av att granska en än viktigare sak – ”Guds Märke”. Om vi kan utreda, vad Guds märke är, får vi hjälp med att fastslå, vad vilddjurets falska märke är.

Vi skall alla dömas

En dag kommer vi alla att stå framför Guds domarskrank: Andra Korintierbrevet 5:10: ”Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.”

Vilken allvarlig tanke: Vi skall alla stå inför Guds domarsäte! Och vad dömer Han oss efter? Hur kommer Gud att döma oss?

Predikaren 12:13 ”Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till. 14 Ty Gud skall föra alla gärningar fram i domen, med allt som är fördolt, vare sig det är gott eller ont.”

Många tror att annat är nödvändigt för att bli frälst, såsom att upprepa vissa fraser eller böner, eller en bestämd hårfrisyr, som medlemmarna av Hare Krishna, osv. Men i versen står det: ”Frukta Gud och håll hans bud, det hör alla människor till.” Vi måste förstås hålla buden av hela hjärtat, ty det är det enda sättet man kan lyda buden på under det Nya Förbundet. Jesus visade oss, att det är så vi skall leva. Nu tittar vi på en liknande text från Nya Testamentet, skriven lång tid efter Kristi död.

Jakobsbrevet 2:10 ”Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. 11 Han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du skall inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott, men mördar, är du en brottsling. 12 Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.”

De flesta tycker att det mesta är bra i den lagen. Exempelvis håller flertalet med om, att det är fel att mörda eller att stjäla. Men Jakob säger inte, att lagen bara delvis är väsentlig, utan att hela lagen skall hållas.

Det verkliga Trosprovet uppstår, när vi och Gud är oense på en Punkt

Det verkliga lydnadsprovet infinner sig, när Gud ber oss om att göra något, som strider mot våra vanliga böjelser eller känslor. När det sker, vet Gud bättre än vi, ty Han har levat längre. Själva faktumet att Gud skänkt oss Bibeln, som skall styra våra liv, tyder på att Gud vill att vi skall göra vissa ting som går emot vårt vanliga tyckande, ty varför skulle Han ha gett oss en dylik Bok, om vi redan visste vad som är bäst?

I versen vi nyss läste, säger Jakob att Guds lag är en frihetens lag och liv för dem som lyder den; men Paulus säger att den blivit en träldomens lag och död för dem som inte lyder den (Andra Korintierbrevet 3:6).

Märket på Trofasthet mot Gud

Guds märke, som visar huruvida vi har tagit emot Jesus som vår Frälsare och blivit Hans barn, är vår lydnad gentemot Honom. Gud förelägger oss ett enkelt prov: Älskar och litar vi tillräckligt på Honom för att lyda Honom? Älskar och litar vi tillräckligt på Honom för att göra som Han säger? Håller och respekterar vi Hans lag? Jesus sade i Johannesevangeliet 14:15: ”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.”

Tecknet på en kungs myndighet eller auktoritet är hans förmåga att lagstifta. Då Nebukadnessar talade, var det liktydigt med lag. När en kung endast får en rent representativ funktion, som i många europeiska länder nuförtiden, då kan han inte längre stifta lagar, utan dessa stiftas av någon annan auktoritet ibland myndigheterna, såsom parlamentet.

Tecknet på en regerings auktoritet är dess förmåga att lagstifta. Tecknet på en kungs eller en regerings auktoritet är förmågan att stifta lagar. Och tecknet på trohet mot kungen eller regeringen är, att medborgarna lyder dessa lagar och visar trofasthet mot grundsatserna, som de står för. Tron på Gud gör, att vi ställer oss under Hans myndighet och auktoritet. Tecknet på att vi respekterar Hans auktoritet, är att vi håller Hans lagar. Detta är vad Gud sade, då Han utgav lagarna för Sitt styre:

Femte Moseboken 11:18 ”Ni skall lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne, och binda dem som ett tecken på er hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på er panna.”

Hållandet av dessa lagar är ett tecken eller märke i handen eller pannan (mellan ögonen). Judarna på Jesu tid tog den här texten bokstavligt. Man tog delar ur Skriften och band dem, som tecken på trohet mot Gud, runt handleden eller huvudet. Men Jesus visade oss den egentliga betydelsen av texten, genom att hålla lagens bud i sinnet, och genom Sina gärningar.

Ett Märke i Handen eller på Pannan

Andra Moseboken 13:9 ”Det skall för dig vara som ett tecken på din hand och som en påminnelse på din panna, att HERRENS undervisning skall vara i din mun, ty med stark hand har HERREN fört dig ut ur Egypten.”

Här är det första märke som, enligt Bibeln, placeras i handen eller pannan (mellan ögonen). Det här var icke något vilddjursmärke, utan ett Guds märke. Det är inget fel med ett märke på trohet. Frågan är: Vilkens märke skall vi ta emot?

En fråga till: Är Guds märke ett bokstavligt märke, eller ett bildligt, symboliskt, märke?

Femte Moseboken 6:6 ”Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat.”

Var är det, som Gud vill att vi skall lägga Hans Ord? Är det på ett bokstavligt pergamentpapper virat runt huvudet, såsom de judiska ledarna, i sin lagträldom, gjorde på Jesu tid? Nej, vad Gud är intresserad av, är icke ett rituellt pergamentpapper utanpå personen, utan hjärtats gensvar på insidan. Pannan är en bild på sinnet och tänkande, och handen är en bild på människans aktiviteter och handlingar. Gud önskar lydnad både på ut- och insidan.

Alltså visar vi oss vara Guds barn genom vår lydnad mot Honom. Detta är tecknet på vår trofasthet mot Honom. Lydnad är tecknet på, att Jesus lever i våra hjärtan.

Romarbrevet 6:16: ”Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?”

Kärleksfull Lydnad är det Väsentliga

Om vi ställer oss i Guds tjänst, är vi Hans tjänare. Hur visar ett barn aktning för sina föräldrar? Genom att visa dem kärleksfull lydnad. Likaså är det ett tecken på, att vi godtar Guds myndighet och roll som Herre, om vi följer Honom i kärleksfull lydnad.

Matteusevangeliet 7:21 ”Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. 22 Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 23 Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!”

Inte alla, som bekänner Kristus som sin Frälsare, kommer att frälsas, utan bara de, som lever enligt sin bekännelse genom att lyda Guds vilja och icke är ”laglösa.”

Men enligt Jesus kommer vissa att säga till Honom den dagen, när alla tar emot sin lön: ”Herre, Du har gjort ett misstag. Jag vet att jag är Ditt barn. Titta bara på bevisen – jag talade i tungor och profeterade i Ditt namn; jag drev ut onda andar i Ditt namn; och jag uträttade många storverk i Ditt namn, Jesus.”

Men då kommer Jesus att visa dem Sina bevis för att de inte varit Hans barn: ”Då skall jag säga dem sanningen”, sade Jesus, ”Ni höll inte lagen. Ni var inte trogna mot mig. Ni gjorde inte, vad min Fader sade till om. Ni var laglösa. Ni må ha trott, att Ni utfört storverk. Ni må ha gått i kyrkan varje vecka. Men Ni vägrade helt enkelt att lyda mig. Ni trodde Er kunna bestämma själva, hur Ni skulle bli frälsta. Trodde Ni Er kunna förtjäna paradiset med Era gärningar? Eftersom Ni vägrade att lyda mig, är Ni otrogna undersåtar. Därför är Er tro värdelös.”

Somliga menar, att om de bara är uppriktiga, kommer Gud att godta deras uppriktighet oavsett vad de gör. Men om de är verkligt uppriktiga, försöker de att ta reda på vad Gud vill att de skall göra. Det finns ett tecken, som visar om vi verkligen är uppriktiga.

Första Johannesbrevet 5:2 ”När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn.”

Första Johannesbrevet 2:3 ”Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. 4 Den som säger: ’Jag känner honom’ och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. 5 Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom.”

Om vi verkligen älskar Gud, kommer vi att låta Honom leda oss och då lyssnar vi på Hans Ord – vi håller inte för öronen av fruktan för vad Han kan tänkas säga. Om vi förstår Hans kärlek, kommer vi att försöka utröna, hur Han vill att vi skall leva.

Det är en sak att säga att vi älskar Gud, men det är en annan att utöva den kärleken, såsom följande dikt visar:

Jag älskar Dig, Mamma

”Jag älskar Dig, mamma”, sade lille John,
Sedan glömde han bort sitt arbete, och mössan åkte på.
Och så styrde han kosan mot trädgårdsgungan,
Men mor måste hämta veden.
”Jag älskar Dig, mamma”, sade Rosy Nell;
”Jag älskar Dig mera, än kan uttryckas i ord.”
Därpå retades och tjurade hon halva dagen,
Tills alla blev glada, då hon gick ut för att leka i hagen.
”Jag älskar Dig, mamma”, sade lilla Fran;
”I dag skall jag hjälpa Dig allt vad jag kan.
Så glad jag är, att skolan inte hindrar.”
Och så vaggade hon spädbarnet, tills det somnade.
Med mjuka steg hämtade hon så kvasten,
Och sopade rummet och snyggade till salen.
Fullt upptagen och på gott humör var hon hela dagen,
Så hjälpsam och förnöjd som ett barn kan vara.
”Jag älskar Dig, mamma”, sade de alla på nytt,
Tre små barn, då de gick till sängs.
Hur tror Du att mamman räknade ut,
Vilket av dem det var, som älskade henne mest?
Till och med ett barn förstår dikten och inser, vilket barn det var som visade äkta kärlek till sin mor. Det är så enkelt. På just detta sätt vet Gud, vilka det är av oss som verkligen älskar Honom. Det är därför som Nya Testamentet, liksom Gamla Testamentet, uppger att vi alla kommer att dömas enligt reglerna i Guds lag – de tio buden. Vi blir inte frälsta genom att hålla lagen, utan det visar om vi älskar Gud eller ej, och huruvida vi har tagit emot Jesus som vår Herre och Frälsare.

Satan är vår Fiende

Första Petrusbrevet 5:8 ”Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka.”

Satan är vår vedersakare och försöker ombesörja, att vi går förlorade. Vi kommer alla att dömas enligt Guds lag, som är avskriften av Hans sinnelag. Eftersom detta stämmer, vad går då Djävulens strategi ut på? Jo, han gör allt i sin makt för att hålla oss borta från lagen. Det spelar ingen roll för honom, hur han uppnår den saken, bara det kostar oss frälsningen.

Hans taktik är tudelad. För det första, att fresta oss till synd. Då bryter vi mot lagen. För det andra, att hölja lagen i dunkel, göra den mindre viktig, eller inbilla oss att den har avskaffats. Sättet han lurar oss på, är oväsentligt – huvudsaken är, att han förmår bidra till att vi är otrogna mot Gud, genom att vi trotsar Hans bud.

Satans verkningsfullaste Knep

Satans största utmaning var, att få Kristus att synda. Han misslyckades, men visade upp sin strategi. Ni minns väl, hur han frestade Jesus då de möttes i ödemarken – han framträdde som en ängel citerande ur Skriften. Han kom klädd i religionens kappa. Och det är fortfarande hans tillvägagångssätt.

Andra Korintierbrevet 11:13 ”Sådana som de är falska apostlar, ohederliga arbetare, och uppträder som Kristi apostlar. 14 Och det är inget att förvåna sig över. Satan själv gör sig lik en ljusets ängel. 15 Därför är det inte underligt att också hans tjänare uppträder som tjänare åt rättfärdigheten. Men de kommer att få det slut som de förtjänar.”

Satan försöker att vilseföra kristna, genom att anföra och felaktigt tillämpa Skriften. Hur kan vi skydda oss mot hans bedrägerier? Vi förstår att hans lurendrejerier är så skickliga, att nästan hela världen kommer att bli narrad. Det enda sätt vi kan undgå att föras bakom ljuset av Satan på – och därigenom slippa att behöva ta emot hans falska märke –, är att känna till Skriften såsom Jesus gjorde. Då Jesus frestades av Satan, citerade även Han från Skriften, för att avslöja hans osannheter.

Matteusevangeliet 4:4 ”Jesus svarade: ’Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.’”

Vi finner livet genom ”varje ord som utgår från Guds mun.’” Vi måste jämföra Skriftställe med Skriftställe, såsom Bibeln manar i Jesaja 28:9-10.

Satans Invändningar och Guds Svar

I vår tid hemsöker Satan världen som ett rytande lejon. Han söker efter vem han kan uppsluka, genom att citera och felaktigt tillämpa Skriften. Han tar den ur dess sammanhang på så vis, att han sprider villoläror och leder människor bort ifrån Guds lag. Vilka sakskäl anför han som invändningar mot Guds Tio Bud?

Satans invändning nr. 1: ”Du står under nåden, inte under lagen. Alltså kan Du synda och överträda lagen så mycket Du vill.”

Vi frågar Herren om denna invändning. Först får Han definiera, avgränsa, vad synd är.

Guds svar: ”synd är brott mot lagen” (Första Johannesbrevet 3:4).

För det andra frågar vi Honom, huruvida Hans nåd tillåter oss att synda och bryta mot Hans lag efter behag.

Guds svar: ”Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? ... Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte!” (Romarbrevet 6:1-2, 15).

Det är så underbart att vi inte behöver stå under lagen, utan under nåden om vi tar emot Jesus som vår Frälsare. Men frågan är: Vad innebär det att stå ”under lagen”, respektive ”under nåden”? Förvisso insåg Paulus att Guds nåd varken avskaffar lagen, eller befriar oss från att hålla lagen.

Nu betraktar vi berättelsen om evangeliet igen: Evangeliet lär, att vi alla är syndare, dömda till döden, ”ty syndens lön är döden” (Romarbrevet 6:23). Men de goda nyheterna är, att Jesus kom hit och led straffet för oss.

Hesekiel 18:20 ”Den som syndar skall dö. ... den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.”

Vi står alla fördömda under lagen. Jesus befriar oss från fördömelsen genom nåden. Antag att någon sitter i en av dödscellerna i ett amerikanskt delstatsfängelse för mord på en polisman. Han är ”under lagen”, eller hur? Så beslutar guvernören att frige den dömde, genom att benåda honom, eller, som det heter på engelska, försätta honom ”under nåden” (våra domstolar använder fortfarande samma juristspråk som Bibeln). Guvernören skänker den dömde mannen nåd, friger honom och tar bort honom från lagens fördömelse. Betyder det att lagen har upphävts? Betyder det att mannen, som nu står under nåden, kan överträda lagen efter behag? Får han nu traska i väg och döda så många poliser han vill?

Gud försätter oss under nåden, när vi tar emot Jesus som vår Frälsare. Innebär det att lagen nu har upphört? Innebär det att vi må synda så mycket vi orkar? Innebär det att vi nu tillåts mörda och stjäla samt begå äktenskapsbrott? Vi låter aposteln Paulus besvara vår fråga:

Romarbrevet 3:31 ”Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.”

Säger Paulus att lagen avskaffas, sätts ur kraft, eller bibehålls, upprätthålls?

En delstatsguvernör får frige en brottsling och stryka straffet, som lagen kräver (fastän lagen kvarstår), men Guds lag är mera bindande och helig än människans lagar. Guds lag är så outslitlig, att den inte bara är omöjlig att förändra, straffet för överträdelse går heller inte att stryka – inte ens Gud kan göra det. Gud skulle inte kunna säga: ”Herr Brown, jag förlåter Er för att Ni lurade den gamla damen”, och sedan inte tänka mera på saken. Nej, för att Gud skulle kunna förlåta herr Brown, måste Jesus komma hit och ta straffet på Sig Själv! Om delstatslagar vore så bindande, att det enda sättet en dömd kunde friges på vore att guvernören skulle dö i den dömdes ställe, skulle inte många fångar bli benådade. Ändå är detta, vad Gud gjorde för oss.

Föreställ Dig att en delstatslag vore så bindande, att det enda sättet en fånge i en av dödscellerna kunde benådas på, vore att guvernören skulle inta hans plats och dö för honom – föreställ Dig att en godhjärtad guvernör gjorde det – skulle detta ogiltigförklara eller befästa lagen? Det skulle förvisso befästa lagen. Om lagen kunde ha åsidosatts, hade inte guvernören behövt dö. Och om Guds lag kunnat åsidosättas, hade inte Jesus behövt dö.

Antag att Du vore förälder, och att Du nämnde en sträng regel för Ditt barn. ”Johnny, Du får inte vrida på gasspisen, för den fungerar inte alltid och kan spränga både huset och Dig i luften.” För att se till att lagen efterlevs, säger Du till Ditt barn att om han överträder den, får han ingen mat på en hel dag. Kanske någon skulle klaga på Din stränghet, men då påpekar Du att det är bättre att gå utan mat än att bli ett huvud kortare, i fall spisen skulle explodera.

Tiden går, och Johnny vrider på spisen. Därpå ber Johnny om förlåtelse, och Du tycker så synd om honom, att Du säger att Du tänker förlåta honom, men att regeln inte går att ändra på. Alltså går Du själv utan mat, i hans ställe. Du hoppas att Johnny uppfattar, hur hungrig Du är och märker, hur viktig regeln är. Men i stället säger Johnny: ”Nu kan jag vrida på spisen så mycket jag vill, för mamma led mitt straff. Nu står jag under nåden!”

På samma sätt skyddar inte Guds nåd den otacksamme, som säger: ”Åhå, nu törs jag göra vad jag vill, för Jesus led mitt straff.” Den personen hånar Gud. Han hånar Kristi kors. Enligt Uppenbarelseboken, kommer han aldrig att se pärleporten. Läs Uppenbarelseboken 14:12; 21:7 och se, vad Gud säger.