Ibrahim, Allahs Vän

Sura 4:125 An-Nisa

R. M. Harnisch
Traktat Nr. 15

Bismillah al-Rahman al-Rahim
Assalamu’ Aleikum!

Khalil (nära vän) till Allah!
Käre läsare, i dag tar vi upp ett ämne, som brukar göra oss varma i hjärtat. Föreställ Dig, att bli kallad för Allahs ”vän” [khalil]! Kan något vara viktigare i denna värld, än det? Inget kan över huvud taget bringa mera hopp till själen, än att bli kallad för ”Allahs vän [khalil]”! Det är den högsta ära, och samtidigt högst ödmjukande, att universums Skapare, Han som håller galaxerna i deras banor och de otaliga stjärnorna i deras kretslopp, är En, som söker vår vänskap! Vänligen läs följande: ”Vem uppfyller religionens krav bättre än den som i allt underordnar sin vilja under Guds, som gör det goda och det rätta och följer Abrahams rena, ursprungliga tro? - Abraham, som Gud utvalde till Sin förtrogne.” Sura 4:125 An-Nisa’.

I Bibelns Heliga Böcker Skrifterna uttrycks samma tankar om sann tro. Injeel Jakobsbrevet 2:23 avslöjar, varför Abraham hade ett så nära förhållande till Allah: ”Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud [Allah], och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds [Allahs] vän [khalil].” Uppenbarligen orsakade Abrahams tro på Gud - hans förtröstan på Gud och Hans uppenbarade Ord - att han gjorde ”det goda”, som omtalas i föregående sura.

Den Heliga Koranen uttrycker vikten av uppenbarelserna, som gavs till Mose: ”Vi har uppenbarat Tora {för Mose} med vägledning och ljus…. De som inte dömer i enlighet med vad Gud har uppenbarat, de är [i sanning] förnekare.” Sura 5:44 Al-Ma’idah.

Var snäll lägg märke till den ära, som vederfors eller visades Abraham i Bibelns Skrifters Tora, i Andra Krönikeboken 20:7: ”Var det inte du, vår Gud [Allah], som fördrev detta lands invånare för ditt folk Israel och gav landet åt din vän [khalil] Abrahams [Ibrahims] efterkommande för evig tid?” Vilken stor ära för Ibrahim, att vara en nära vän till Allah!

Andra nära vänner till Allah
Har också andra haft ett nära förhållande till Allah? Förvisso. Musa (Mose) var en man, som genomgick stora prövningar i sitt liv, ändå förblev han trofast mot Allah. Förutom att Musa var en vän åt Allah; fick han faktiskt komma Allah tillräckligt nära, för att se Hans gestalt! Ja, den heliga redogörelsen säger, att han blev så välsignad, att han tilläts att se Allah ”ansikte mot ansikte.” Tora Andra Moseboken 33:11 säger oss: ”Och HERREN talade med Mose ansikte mot ansikte, som när en man talar med en annan.” {I King James Version heter det: ”som när en man talar till en vän [khalil]....”}

En annan man, som var Allahs khalil, var profeten Daniel. Tre gånger säger de Heliga Skrifterna om Daniel, att himmelriket betraktade honom som ”högt älskad”! Tora Danielsboken 10:11: ”Sedan sade han till mig: ’Daniel, du högt älskade man, ge akt på de ord som jag vill tala till dig….” Se även Danielsboken 9:23; 10:19.

Fordomdags, före floden på Noas tid, fanns det en man vid namn Hanok. Tora Första Moseboken 5:24 säger angående honom: ”Sedan Hanok på detta sätt hade vandrat med Gud [Allah] fanns han inte mer, ty Gud [Allah] hämtade honom.” Så nära kom Hanok Allah, att Allah slutligen tog upp honom till Sig Själv. Alltså upplevde aldrig Hanok döden. Innan Allah tog honom till Sig, belönade Han dock Hanoks trofasthet, genom att ge honom en uppenbarelse av de sista dagarna, och Isa al-Masih Ibn Maryams återkomst till denna jord. En del detaljer från denna uppenbarelse, vilka leder till eftertanke, går att läsa i Injeel Judasbrevet 1:14. Alltså tillrättavisades syndare för sin syndiga inställning; de varnades för den stora domen.

Så blir man Allahs vän
Kan även vi bli nära vänner till Allah, liksom Ibrahim och andra var? Ja! Om detta vore omöjligt, skulle himmelriket aldrig ha gett någon titeln ”vän” eller ”högt älskade”. Alltså kan vi eftersträva, att bli vänner (khaliler) till Allah. Men hur går det till?

Vi kan lära oss mera om, hur vi blir Allahs vänner, genom att helt enkelt läsa i de Heliga Böckerna om deras liv och gärning, som tidigare har benämnts Allahs vänner Allah. Den Heliga Koranen hänvisar till samma källa: ”Efter [dessa profeter] sände Vi Jesus, Marias son, med bekräftelse av allt det som ännu bestod av Tora [lagen] och Vi skänkte honom Evangeliet [Injeel], som gav vägledning och ljus och bekräftade det som ännu bestod av Tora - där fanns vägledning och förmaningar till de gudfruktiga.” Sura 5:46 Al-Ma’idah.

I de Heliga Skrifterna ser vi, att Ibrahim i vardagslivet underordnade sig Allah. Det här var inget, som Ibrahim bara gjorde i teorin. Underkastelse utgjorde en väsentlig del av hans liv. Vad Allah än sade, trodde Ibrahim, varvid han gav upp de egna tankarna och den egna viljan. I tillägg utförde han Guds önskemål genom sina handlingar. För Ibrahim var tron bara början! Tron visade sig i gärningarna! Tora Första Moseboken kapitel 12 berättar för oss, att då Gud kallade Ibrahim, att lämna sitt land, att packa sina väskor och gå, lyssnade han till Allahs röst och lydde, varvid han drog ut ur sitt land. Han utförde Allahs önskningar, vad de än innebar - även då Allah bad honom om något, som verkade väldigt konstigt för andra. Föreställ Dig, hur Abraham började, att packa sina ansenliga ägodelar. Hans vänner måste ha uppsökt honom och frågat: ”Ibrahim, vad gör Du?”

Antagligen svarade Ibrahim: ”Jag bryter läger.”

”Vart skall Du?”

”Det vet jag inte. Allah har kallat mig, och Han kommer att visa mig vägen.”

En del av Ibrahims vänner kan fullt väl ha trott, att han hade förlorat förståndet. ”Varför lämnar Du Ditt samhälle (ummah), Din familj, Dina vänner och Din trygghet, Ibrahim? Du vet ju inte ens, vart Du skall ta vägen!”

Ändå lydde Ibrahim helhjärtat. Hans handlande i lydnad bevisade hans förtröstan på Allah, och så måste det vara också med oss, om vi skall ingå i skaran av kahliler, Allahs nära vänner. Om Allah har talat, skall vi inte bara vara villiga till att lyssna, utan att med våra gärningar göra det, som Allah har talat.

#1: Frivillig underkastelse
Minst två förändringar behöver inträffa, för att man skall kallas för khalil, eller nära vän, till Gud. För det första, det måste förekomma en vilja, att vara helt undergiven Allahs vilja. Den, som vägrar Allah underkastelse, är inte Hans nära vän. Underordnandet måste vara i allt frivilligt, eftersom Allah aldrig våldför Sig på människans vilja. ”TVÅNG skall inte förekomma i trosfrågor.” Sura 2:256 Al-Baqarah. Allah önskar helhjärtad villighet; alltså vinner Han vår underkastelse, i stället för att tilltvinga Sig den, ehuru Han har makt till, att också framtvinga lydnad. Lydnaden måste och skall komma ur personens hjärta och sinne.

Den obetingade underkastelsen är inte bara inför Allah, utan också inför det från Honom kommande Ordet, vari ingår Tora och Injeel i Bibelns Skrifter, lagen (Guds Tio Bud), profeterna och Isa al-Masih Ibn Maryam (Kristus Messias, Ordet från Allah). ”Steg för steg uppenbarar Han för dig denna Skrift och med den sanningen och bekräftelse av det som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser]; det är Han som uppenbarade Tora och Evangeliet i äldre tid, till vägledning för människorna och det är Han som har uppenbarat den måttstock med vars hjälp rätt kan mätas och skiljas från orätt.” Sura 3:3-4 Al ’Imran.

Tora ger oss ett annat exempel på en person, som underordnade sig Allahs Ord. Hon var Hagar, tjänstekvinnan, Ibrahims bihustru. På grund av den omilda behandling, som Ibrahims egentliga hustru Saraj utsatte henne för, blev det outhärdligt för Hagar i Ibrahims hushåll, och så flydde hon ut i ödemarken. Herrens Ängel mötte henne där och frågade henne (Tora Första Moseboken 16:8-9): ”Han sade: ’Hagar, Sarajs slavinna, varifrån kommer du och vart skall du?’ Hon svarade: ’Jag är på flykt från min husmor Saraj.’ Då sade HERRENS [Allahs] ängel till henne: ’Gå tillbaka till din husmor och ödmjuka dig under henne.’” Hon lydde troget Herrens ängels kommando; hon återvände och ödmjukade sig.

Det här är exakt den inställning vi måste ha. Vi måste vara villiga till, att lyssna på Allahs röst och i allt troget underkasta oss Honom. Frågan är: Skall vi göra det? Vad sker, om Allahs befallning överraskar oss, eller innebär ett oväntat krav? Kommer vi fortfarande att vara en av muttaqeen? Det är de rättfärdiga eller gudfruktiga (muttaqeen), som trofast följer Allah, varthelst Han än leder dem. Kom ihåg, att Allah endast vill vårt bästa. Att lita på och lyda Honom, innebär vårt eviga väl.

#2: Att lära sig Allahs vilja
Den andra nödvändiga förändringen hos oss, för att vi skall gå att kalla för kahliler till Allah, är att vi utröner Guds vilja! Var finner vi den beskriven? Den Heliga Koranen säger: ”Säg: ’Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och det som uppenbarades {Bibelns Skrifter} för Moses och Jesus och för [alla de övriga] profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss Hans vilja.’” Sura 3:84 Al ’Imran. Forntidens profeter tydliggjorde Allahs vilja! I Tora uppdagar vi utan tvivel Allahs önskemål för den mänskliga familjen.

Människorna på Isa al-Masihs tid var i mångt och mycket som dagens människor. De sökte inte svunna tiders profeters insikter om Guds vilja. Lukasevangeliet 24:25-27 återger Isas tillrättavisning åt Sin tids människor för deras otro: ”’Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?’ Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.”

Vi finner Allahs vilja klart och tydligt uppenbarad i Injeel, som kom till oss från Isa al-Masih (Kristus Messias). I Första Tessalonikerbrevet 4:3 heter det: ”Detta är Guds [Allahs] vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt.” Helgelse innebär rätt handlande inför Allah; det är hjärtats och livets lydnad! Helgelse innebär, att man låter Allah skriva Sina Tio Buds lag i sitt hjärta.

Märk, hur tydliga anvisningarna för vår lydnad är: Tora Predikaren 12:13 säger: ”Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta {Vörda} Gud [Allah] och håll hans bud, det hör alla människor till.” {King James Version: ”det är människans samlade skyldighet.” Övers. anm.} Isa al-Masih, utskickad från Allah, sade i Johannesevangeliet 15:14: ”Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.” Alltså ser vi i de Heliga Böckerna, att vi blir Allahs vänner, om vi uppfyller plikten och villkoret, att helt och villigt underkasta oss Allah, att följa Hans bud och rätta oss efter de Ord, som Han sänt oss genom Isa al-Masih. Måtte Allah skänka Dig Sin eviga frid!

Verser ur Koranen tagna från heliga-koranen.se och ur den Heliga Skrift från Svenska Folk-Bibeln 98, om inget annat anges.