12 Nåd och Lag

av Jack Kendall

"Men ormen var listigare än alla markens djur som HERREN Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: ’Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla träd i lustgården?’ Kvinnan svarade ormen: ’Vi får äta av frukten från träden i lustgården, men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.’ Då sade ormen till kvinnan: ’Ni skall visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.’” Första Moseboken 3:1-5.

Underförstådd i ormens ord är tanken att ej endast tjänar Gud på något sätt på människans bekostnad genom hennes lydnad, utan väldiga fördelar står att vinna genom olydnad.

Jodå, det formuleras en aning annorlunda nu, men samma myt cirkulerar – evigt liv beror ej på lydnad, utan är snarare en fråga om nåd. Enligt detta synsätt, får den enskilde Guds nåd en gång för alla. Denna erfarenhet är detsamma som medvetandet om att man är förlorad och erkännandet av att frälsningen endast står att finna i Jesus. Alltför ofta reagerar vi genom att intellektuellt kännas vid att Jesus dog för att frälsa oss. Lagen? – Äsch, den gäller inte längre. Vi står ej under lagen, utan under nåden. Jesus avskaffade lagen på korset.

Detta föranleder en fråga. Finns det bibliska bevis för att evigt liv fås oberoende av lydnad? Är det någon, förutom ormen, som lovat människan liv medan hon förbigår Guds uttryckliga vilja? Vi måste nogsamt väga beläggen härpå, ty vår eviga slutdestination står på spel.

Nåd och framtida Lydnad
Föreställ Dig att Du kör på motorvägen. Hastighetsgränsen är tydligt skyltad, men, som så ofta kan ske, ökar farten så sakteliga. Allt är väl och Du har nästan glömt bort avvikelsen mellan Din hastighet och den skyltade gränsen härför. Plötsligt rundar Du en kurva och där står det en polis med trafikradar. Visst sänker Du farten. När han väl hunnit ikapp Dig, håller Du ånyo rätt hastighet.

Kan Din anpassade lydnad mot hastighetslagen rädda Dig från en kallelse till tinget? Självfallet icke, Du bröt mot lagen och varken Din nuvarande lydnad, eller för den delen Din framtida lydnad, kommer att rädda Dig från straffet för lagöverträdelsen.

Låt oss sedan anta att Du ställs inför rätta och förklarar Dig inför domaren. Sedan han lyssnat till Dig, tror domaren att Du verkligen ångrat Ditt misstag och är Dig nådig. Han beslutar sig för att bortse från straffet som den brutna lagen kräver. Han har på intet sätt ändrat på lagen. Han har bara visat Dig vad vi kan benämna nåd. Detta har han befogenhet att göra. Ehuru lagen saknar svängrum för misstag, har nåden det.

Om nu kristen teologi till stor del är rätt, måste vi dra en logisk slutsats av denna berättelse. Väldigt lättad, lämnar Du domstolen och kör ut på motorvägen igen. Eftersom Du mottagit nåd, inser Du att Du ej står under lagen, utan under nåden.

Med insikten om att Du ej längre står under lagen, men väl under nåden, fortsätter Du att köra som vid den första kontakten med trafikpolisen. Slutligen möter Du samme polisman under liknande omständigheter. Polisen utför sitt arbetes åligganden, och stoppar Dig på nytt. Är detta Ditt tillfälle att förklara att Du inte längre står under lagen, utan under nåden? Tror Du att han tar intryck av en dylik förklaring? Dessutom, tror Du att domaren känner igen Dig den dag Du ställs inför honom och att han vänligt kommer att upplysa polismannen om att Du inte står under rikets hastighetsbestämmelser? Han har erbjudit Dig nåd och Du valde att ta emot den.

Jag tror vi nått nog långt med vår berättelse för att inse att denna tanke om nåd ej fungerar när det gäller människors lagar.

Jesu Inställning till Lagen
Jesus sade: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. Amen [sannerligen] säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket.” Matteusevangeliet 5:17-19. Då Han senare tillfrågades av en som önskade veta hemligheten till evigt liv, svarade Han: ”Vill du ingå i livet, så håll buden.’” Matteusevangeliet 19:17. Jesus sammanlänkade helt klart lydnad med liv.

Jesus lärde entydigt ut, att Han ej kommit för att upphäva lagen, utan för att fullborda den. För att vi ej skall tro att Jesu fläckfria levnad uppfyllde dess krav och att den därmed ej längre gäller, bör vi lägga märke till det som står i Första Petrusbrevet 2:21-22: ”Detta har ni blivit kallade till. Kristus led ju i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni skulle följa i hans fotspår. Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i hans mun.”

I Uppenbarelseboken finner vi att vid tidens slut rasar Satan särskilt intensivt mot dem som håller Guds bud – inte bara mot dem som bekänner sig till ett förhållande med Jesus. ”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.” Uppenbarelseboken 12:17. Himmelens portar öppnas för dem som varit lydiga, icke för dem som styrts av sina begär. ”Saliga är de som håller hans bud, så att de får rätt till livets träd, och tillåts träda in genom stadsportarna.” Uppenbarelseboken 22:14 [eng. Bibeln].

Nåden – en ny Företeelse?
Vi lämnas ej ovetande om huruvida detta skulle vara en ny företeelse. Ty Paulus säger oss att det icke var genom laggärningar som Abraham mottog frälsning, utan genom tro. Romarbrevet 4:13. Vi upptäcker, att frågan om lydnad aldrig var något tvisteämne i Paulus’ sinne. Människor lyder; det är bara en fråga om vem de lyder. ”Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Romarbrevet 6:16. Ej heller ifrågasatte han huruvida budlydnad hör till frälsningen, utan snarare hur lagen skall hållas. ”Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.” Romarbrevet 2:13.

Vad innebär det då att stå under nåden? Enkelt uttryckt, betyder det förlåtelse för begångna synder och kraft att leva det liv, som Kristus levde – fullödig lydnad mot Faderns vilja. ”Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.” ”Jesus sade: ’Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk.” Första Johannesbrevet 2:6; Johannesevangeliet 4:34. (Se Psaltaren 40:9.)

Å ena sidan har vi en lag som människan i sitt fallna tillstånd icke orkar hålla. Se Romarbrevet 7:14-29. Å den andra har vi frälsningen som är ouppnåelig utan lydnad. (Se Romarbrevet 2:13.) Hur får vi ekvationen att gå ihop? – Genom nåd. Nåden ogiltigförklarar inte lagen. (Se Romarbrevet 3:31.) I stället möjliggör den för syndaren att helt leva ut dess grundsatser. Härigenom märks det att denna fullständiga nivå av lydnad har tecknats i hans hjärta, för att det nya förbundet skulle uppfyllas. ”Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter denna tid säger Herren. … Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen”. Hebréerbrevet. 10:16. Det som för den oomvände är en odräglig börda, är för den pånyttfödde kristne i Kristus ett ytterst lätt ok att bära. (Se Matteusevangeliet 11:29, 30.) I stället för träldom ger den frihet – ej frihet till att strunta i lagen, utan frihet från syndens makt som hindrar honom från att leva ut lagens principer i livet. (Se Jakobsbrevet 1:25; Romarbrevet 8:7-10; 6:6, 7.)

Men om lagen inte var avsedd som måttstock att bedöma vårt uppträdande med, blir den ett ovidkommande aktstycke. Om orsak får ha sin verkan, kan det inte finnas någon synd; ty den enda definitionen på synd som vi har i Skriften är att synd är lagöverträdelse. ”Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.” Första Johannesbrevet 3:4. Nästa följdriktiga fråga vore: Vad är då meningen med nåden?

Frälsning från Synd
Vi måste inse att Jesus kom för att frälsa oss, icke i våra synder, ej heller blott och bart från syndens rättmätiga lön – döden (se Romarbrevet 6:23) – utan från synden själv. Han utför ej detta genom att undanröja rättesnöret, utan genom att skriva själva dess grundsatser i våra hjärtan. Därmed står t.o.m. våra tankar och bevekelsegrunder i samklang med dess föreskrifter. (Se Andra Korintierbrevet 10:3-5.)

Hjärtepunkten i varje uppror är påståendet att upprorsmakaren skulle inrätta en bättre ordning. Enär Guds styressätt grundas på Hans lag, blir detta kärnan i den stora striden. Om Kristus kom för att fördöma (ta bort) lagen, skulle Han därmed ha bekräftat Satans anklagelser mot Guds lag. I stället fördömde Han synden som finns i köttet, genom att leva ut dess principer i ett svagt kött. ”Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.” Romarbrevet 8:3. Felet låg inte hos lagen, utan hos det svaga köttet. I det köttet segrade Kristus över syndens makt. Därför kunde Han i oss ingjuta Sin kraft vilken gör det möjligt för oss att leva i lydnad. (Se Romarbrevet 8:3, 4, 37.)

Kärlekens Förhållande till Lagen
Människor förbiser att viljeansträngningen för att rycka bort lagens utvärtes tyglar till förmån för självbestämmande, är en form av självförgudligande. Det vill säga, när människor ej längre menar sig vara under Guds lags inskränkning, saknar de en måttstock för rätt och fel. Fastän de kanske ej inser det, har de åsidosatt Guds rättesnöre och valt sitt eget. Strängt taget har man förklarat sig vara som Gud, med förmågan att avgöra mellan gott och ont. Tanken att kristen kärlek kan användas för att ogiltigförklara Guds lags krav, varigenom människorna ställs fria att själva avgöra vad som är rätt och fel, är blott genljudet av ormens ord – ”ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.’”

Lagen – kloka Råd?
Om Guds lag endast är någonting som vi skall hålla för kloka råd och allmänt sett uppskatta för dess värde, medan vi behåller vår oförmåga att följa dess föreskrifter, kunde vi lika gärna kalla den lagen för Tio Guds Förslag.

Vi kan inte vänta oss att vi skall lyda våra naturliga hjärtans krav här, under en livstid i olydnad och uppror mot Guds uttryckliga vilja, och att Han ändå skall erkänna oss som Sina när Han återvänder. ”Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!” Matteusevangeliet 7:21-23.

När Kristus återvänder, kommer det bara att finnas två sorters människor på Jorden – de lydiga och de olydiga. I vilken grupp kommer Du att vara?